Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPTÄCKTEN AF SJÖVÄGEN TILL INDIEN.
363
de han mot öster för att finna land, men
märkte snart, att han kommit söder om
Afrika. Han ändrade då kursen till
nordlig och landade i det nuvarande
Kaplan-det vid en bukt, där han såg hjordar af
nötboskap och herdar, hvadan han kallade
den koherdarnes bukt. Utan att veta
det hade portugiserna således ändtligen
passerat Afrikas sydspets. Han seglade
ännu ett stycke längre mot öster.
Besättningen började knota och uppmanade
Diaz att vända. Han sammankallade nu
sitt skeppsråd. Diaz lyckades ej utverka
af detta mer, än att han skulle få segla
ytterligare tre dagar mot öster, men
därpå vända, om icke något särskildt
gynnsamt inträffade. Hans östligaste
landningsställe var vid Algoabukten. På
hemvägen seglade han förbi Cabo Agulhas
och den »stormiga udden», hvilkens namn
kungen efter Diaz’ hemkomst ändrade till
Goda hoppsudden. Härmed var
möjlig-ligheten att sjöledes kring Afrika nå
Indien nästan bevisad, och de långa
mödorna hade fått sin lön. I fyra korta
rader tecknar Carn oes dessa långa
sträfvanden :
Och med de första framgångar de vunno
steg deras mod och värmdes deras håg;
och vägar de, en efter annan, funno,
och framåt gick upptäcktens segertåg.
Det kan vara af intresse att söka
vinna någon insikt om de starka krafter,
som under nära ett århundrade, trots alla
svikna förhoppningar, trots alla
motgångar och tusen hemska faror, drefvo
portugiserna framåt på upptäckternas stråt.
Det visar sig här, som öfverallt i
historien, att motiven till människornas
handlingar äro af mycket sammansatt
natur. Hvad som vid våra dagars dristiga
upptäcktsfärder torde vara de främsta
driftjädrarna, vetgirigheten och ärans
lockelser, spelade väl äfven här sin roll,
dock säkerligen ärans lockelser i högre
grad än vetgirigheten. Men med dessa
förenade sig dä som nu dådkraftens
begär att öfvervinna svårigheter och
ungdomlig äfventyrs!ust. Det finns vissa
tider i människosläktets historia, då det
synes som om ungdomen varit talrikare
representerad, under det att andra tider
ha mer af ålderdomens betänksamhet.
Och om den nya tid, som omkring 1500
inbröt i Europa, kan man tryggt påstå,
att den på många områden röjde
ungdomens glada och trotsiga lynne. Och
upptäcktsfärderna voro ett slags våldsamma
vikingatåg; men de ville äfven vara
korståg. Ty de voro äfven framkallade af
den ifver för kristendomens seger, som
besjälat medeltidens korsfarare. För
portugiserna, hvilkas hela medeltidshistoria
är, liksom spanjorernas, ett enda långt
korståg, voro dessa färder en fortsättning
af striderna mot Islams hatade anhängare
och de djupt föraktade hedningarne. Men
starkare än alla dessa böjelser var hos
dem begäret efter rikedomar. Och därför
fanns det blott ett slutligt mål för alla
upptäcktsfärder, åt hvilket väderstreck än
kursen styrdes: att nå österns rika
länder, att komma i besittning af handeln
på Indien. Denna handel hade under
hela medeltiden gått öfver Italien och
där alstrat de stora handelsrepublikernas,
såsom Amalfis, Pisas, Genuas och
Venedigs, makt och rikedom. Från dessa hade
österns varor, kryddor, sidentyger,
aromatiska örter, pärlor och läkemedel,
spridts till det öfriga Europa. På deras
fartyg hade ock utförts de varor, för hvilka
Europa tillbytt sig en del af österns
kostbara alster. Så hade Europa
lämnat åt östern pälsverk, ylleväfnader,
vapen, trävirke och slafvar. Men en stor
del af österns varor hade europeerna måst
betala med guld, hvaraf Europa således
vid slutet af medeltiden hade ett mycket
ringa förråd. Samtidigt med att många
af Indiens varor blefvo
nödvändighetsvaror för allt större områden af Europa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
