Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ett besök i Münchens glyptotek. Konsthistoriska silhuetter af August Hahr. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BESÖK I MüNCHENS GI.YPTOTEK. 13
dalbindande Hermes, kopian af
Praxiteles’ Venus från Knidos samt den
arkaistiska Diana. Från Palazzo Rondanini
kommo Alexander den stores staty, ett
Medusahufvud o. a., från Palazzo
Pi/s-poli Silenen med Backosbarnet o. s. v.
Det var därför med vissa
förväntningar jag genom Propyleernas praktport
trädde in på den stora plats, där
glyptoteket står midt emot
»Kunstausstel-lungsgebäude». Om några ögonblick
skulle jag stå framför de konstverk, jag
sedan länge önskat skåda. Den yttre
ramen, själfva museibyggnaden, verkar
dock, liksom de båda andra byggnaderna,
icke tilltalande. Deras upphofsman är
Leo von Klenze. Glyptoteket, invigdt
1830, är uppfördt i s. k. nyantik stil, i
en våning, och omsluter en mindre gard.
Dess frontsida prydes af en hög jonisk
kolonnhall med statygrupper i
gafvelfäl-tet. Då salarna få sitt ljus från gården
eller ofvanifrån, har fönstrens plats
intagits af arkitektoniskt omramade nischer
med porträttstatyer af bildhuggarkonstens
stormän. Stel, nykter och själlös verkar
denna arkitektur. Den är en tynande
planta från ett främmande, mildare luft-
streck — antiken på Bayerns högslätt,
under en sällan molnfri himmel,
pånyttfödd i »frankisk» kalksten och granit.
I det inre afbrytes skulptursalarnes rad
af tvenne för sammankomster bestämda
rum, »Göttersaal» och »Trojanischer
Saal», af Peter v. Cornelius smyckade med
fresker, i den förra salen skildrande
helleniska gudamyter, i den senare episoder
ur Iliaden. Idérikedom och
kompositionsförmåga kunna vi tillerkänna deras
mästare, men som färgkonst betraktade
äro de väl tarfliga. I allmänhet har man
i våra dagar svårt att dela samtidens
entusiasm för dessa och andra skapelser
af de stordrömmande genierna i konung
Ludvigs konstnärskrets — icke det enda
beviset på huru olika eftervärld och
samtid kunna döma. Men antikerna!
Det är först i y:àe årh. f. Kr. en
na-tionel grekisk skulptur uppträder. Äldre
minnesmärken bära afgjordt orientalisk
prägel. Denna spirande unga konst
uppstår väl under inverkan utifrån, från
Assyrien och Egypten, men skiljer sig dock
principielt från de kringboende folkens,
företrädesvis genom marmorns
användande som material, figurernas naken-
DEN VÄSTRA GAFVELGRUPPEN FRÄN" ATENA-TEMPLET PÅ AEGINA. MIDTPARTIET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
