Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ett besök i Münchens glyptotek. Konsthistoriska silhuetter af August Hahr. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
AUGUST HAHR.
äro tänkta. Deras strid är tam och
kraftlös. Det intresse de väcka är mer
arkeologiskt och konsthistoriskt än
konstnärligt.
Innan vi lämna dessa alster af en
uppåtsträfvande plastik, kasta vi en blick
på några verk, som vid första åsynen
tyckas oss ålderdomliga nog men vid
närmare granskning befinnas segla
under falsk flagg, i det de tillhöra den s. k.
arkaiserande konsten, en afsiktlig
efter-härmning af den gamla stilen. Grunden
till denna efterbildning var vanligen den,
att konstnärerna för hieratiska ändamål
komponerade skulpturer med de gamla
bilderna såsom mönster, emedan dessa
föreföllo grekerna heliga och
vördnadsvärda. Äfven forskare ha bedragit sig på
dylika efterhärmningar. De flesta af de i
glyptoteket förvarade arkaiserande verken
äro dock af en annan art. De tillhöra
en under antikens sista dagar, särskildt
under Hadrianus’ tid, uppkommen
konstriktning, som, i besittning af en eminent
utvecklad formbehandling, hämtade sina
motiv från eller rent af kopierade äldre
tiders konst. Man efterbildade t. o. m.
assyrisk och egyptisk stil, såsom t. ex.
Osiris-Antinous staty (i röd marmor) i
glyptotekets egyptiska afdelning visar oss.
Arkaiserande konst träffas dock ej
endast i antiken. Efterbildning af primitiv
konst har, som bekant, gått igen i det
ic):de årh. (t. ex. i den engelska
præ-rafaelitismen) och skall troligen ej upphöra
med detta. Där ej den gamla formen
fylles af modernt pulserande lif blir den
en förfallets konst, tecken till
konstnärskraftens afmattning, originalitetens
bankrutt. Säkert skall eftervärlden minnas
blott de högst begåfvade af sådana
arkaiserande konstnärer — och de äro ett
fåtal — men lämna den öfriga skaran åt
välförtjänt glömska . I en konstriktning som
den nationelt holländska på 1600-talet
kunna vi däremot tjusas af hvilken som
helst af dess otaliga småmästare.
För-därflig är för öfrigt hvarje efterbildning,
den må gälla primitiv eller utvecklad
konst. Canova och Thorwaldsen äro i
utvecklingens ked ej så gyllene spännen,
som man lärt oss att tro. Men vi återgå till
antiken. I den arkaistiska Dionysos’ staty
se vi en gammalgrekisk typ, återgifven
med den senromerska konstens fulländade
teknik. Guden, den äldre, skäggige
Bac-kos, står stel och rak med framsträckta
underarmar, med vänstra foten framför
den högra, vinlöfskransad hjässa och klädd
i tvenne mantlar, dessutom omgjordad
med en panterhud. I vänstra handen
håller han en skål, i högra en kanna.
Vi kunna tänka oss honom stående i
den mystiska skumdagern i ett
Backos-tempels celia, åkallad såsom den
gudasän-de befriaren, sorgernas milde
försking-rare. En likartad bild är Artemis från
Gabii. Klädd i grekisk kiton, med
prydligt diadem å hufvudet och med en däri
och i de långa flätorna fäst,
nedfallande slöja, framskrider gudinnan nästan
sväfvande. I högra handen håller hon
ett rådjur, i den vänstra har hon
antagligen haft bågen eller facklan. Denna
figur är en verkligt konstnärlig skapelse,
omgjuten af ett poetiskt behag. Kring
de smidiga lemmarna smyger det med
öfverdådig mejsel framtrollade draperiet
och drifves bakåt af draget vid den
hastiga rörelsen. Det är Selene vi se, den
kyska gudinnan, som i månskensnätterna
ljudlöst sväfvar öfver de belysta bergens
kammar ned i den skogrika dalen.
Några arkeologer hafva hänfört statyn till
konsten efter Fidias vid 5:te
århundradets slut, i det de jämfört den med
mä-nadframställningar från denna tid samt
Nike-Apterostemplets balustradreliefer.
Men det äfven på de minsta detaljer
riktade virtuosmässiga utförandet i förening
med den arkaiska typen synes mig
hänvisa till den romerska kejsartiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
