Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ett besök i Münchens glyptotek. Konsthistoriska silhuetter af August Hahr. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BESÖK I MüNCHENS GI.YPTOTEK.
565
MEDUSA RONDANINI.
Trots motivets naturalistiska karakter är
statyen dock ideelt behandlad, i det
konstnären undvikit att alltför mycket uppgå
i realistiska detaljer. Lifvet har
koncentrerats i ansiktet, i mitt tycke det
mästerligaste i museet och ett bland de
bästa vi äga från antiken. Vi förnimma,
huru den sofvandes andedrag tränga
genom de halföppnade läpparna. Bakom
de svällande ögonlocken ana vi hans
vindruckna blick. Lemmarna hafva domnat.
Sömnens medvetslöshet, rusets dvala
hvilar tungt öfver den unga, kraftfullt
sinnliga gestalten. En praxitelisk tanke i
hellenistisk form är Silenen med
Bcickos-barnet. Stödd mot en trädstam, med
den vänstra hvilande foten tämligen långt
framsatt, står silenen med barnet i sina
armar, på hvilket han kärleksfullt
nedblickar. Äfven här möta vi realismen,
men mindre i motivet än i utförandet.
Gruppen är ett alster af en sen, på ett
studeradt anatomiskt återgifvande riktad
konst, som i Marsyas’ torso i Berlin når
höjdpunkten i naturalistisk virtuositet.
— Sprittande lif och yster glädje lysa
ur den lilla vackra faunbyst, som på
grund af en felaktighet i marmorn fått
namnet »Fauno colla macchia» (satyren
med fläcken). Den är en kopia af ett
bronsoriginal, som konstnären i den skarpa
formgifningen och marmorns starka
polityr bemödat sig att efterhärma. Samma
virtuositet i behandlingen visa ett
satyr-hufvud i brons samt den s. k.
Winckel-manns faun, ett verkligen frappant
lefvande marmorhufvud. Alla känna vi den
täcka genreskulpturen Gossefi med gåsen.
Säkert var gruppen (här återgifven i
marmor) redan i forntiden mycket omtyckt,
att döma af de talrika replikerna. Som
fontänskulptur torde kompositionen
stundom blifvit använd. Jag upptager vidare
Medusa Rondanini, ett hufvud i hög
relief i parisk marmor, om hvilket
arkeologerna tvista, huruvida det är
hellenistiskt eller det bör flyttas upp ända till
slutet af 5:te årh. I motsats mot de
äldre förvridna Gorgobilderna framträder
ROMERSK PORTRATTBYST.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
