Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 1, Jan. - Ur bokmarknaden - Af O. S. - Konst. Albert Engströms gyldenne book. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 dagboken.
Den närmaste följden af sammanträffandet
med Steffens blef, att Oehlenschläger afbröt
tryckningen af en nordisk berättelse, Erik och
Roller, då han icke längre fann sig
tillfredsställd af sin behandling af ämnet. Det är
detta ’fragment som nu för första gången
offentliggjorts efter det enda bevarade
exemplaret af dess första upplaga på kungliga
biblioteket i Köpenhamn. Något manuskript af
arbetet är icke kändt.
Alldeles opåaktade af forskare hafva de
tolf tryckarken emellertid icke legat. De, som
tagit kännedom om dem, hafva varit ense om,
att vi i denna berättelse hafva att göra med
en studie efter berömda mönster bland 17
ootalets litteratur. Ämnen ur den nordiska
forntiden hade allt sedan Gerstenbergs och
Klopstocks epokgörande uppslag behandlats i
Danmark (af Suhm, Pram och Ewald m. fl.),
men »Erik og Roller» är icke blott ett
utslag af sympatien för nordens hjälteålder utan
bär ock prägeln af inflytandet från Ossian
och Werther. Att iakttaga denna påverkan
har sitt intresse, men långt betydelsefullare
äro de drag i berättelsen, som peka framåt,
som förebåda senare alster af skalden under
hans fullmogna period.
Stoffet har Oehlenschläger tagit från Saxo.
Berättelsen handlar om huru bröderna Erik
och Roller komma till Leirekungen Frodes
hof i Danmark, huru Erik vinner dennes
systers, Gundvors kärlek, medan Roller i
tysthet också suckar för henne, och huru de båda
genom sina dater befria Frode från det band
af vilda kämpar, som behärska både honom
och hans rike. Där finnes i Oehlenschlägers
berättelse mycket blekt ossianskt månsken och
många sentimentala utgjutelser, men
betecknande är, att den egentlige hjälten icke är
den olyckligt smäktande Roller utan Erik,
som i sin omedelbara, segervissa tro på att
vara född till framgång och lycka ofta för
tanken hän på lyckobarnet Aladdin.
Den riktiga sagotonen har Oehlenschläger
gifvetvis ännu icke förmått finna, men med
rätta framhåller utgifvaren i sin lilla inledning,
att verket, trots alla brister, bär vittne om
»en saadan födt episk Evne og en saa fri og
rund Plastik i de optrædende Skikkelser, at
vi allerede her skarpt fornemmer en Löveklo,
som Steffens endnu ikke havde hvæsset».
(Frasen får hr Bjerring stå för!) Det vittnar
om, att den sistnämnde i själfva verket blott
hade att utveckla, hvad som redan fanns hos
Oehlenschläger, blott behöfde visa honom
vägen och styrka honom i att följa sin egen genius.
Den omständigheten, att slutet af fragmentet
röjer författarens starkt aftagande intresse för
ämnet, låter oss misstänka, att han själf redan
före bekantskapen med Steffens blifvit
missbelåten med behandlingssättet, och å andra
sidan äro flere af de inströdda sångerna redan
fullt värdiga syskon till de berömda’ »Digte,
1802», uti hvilka Oehlenschlägers originalitet
fick sitt fullödiga uttryck- Jag behöfver blott
erinra om, att vi här i »Erik og Roller»
finna det vackra stycket »Freyas Rok», som
med sin fria metrik, sin böljande rytm och
hela sin ton utgör en den mest afgjorda
motsats till hela den äldre danska lyriken.
»Erik og Rollers» stora betydelse för
litteraturhistorikern mer än rättfärdigar cand.
Bjerrings upptagande och utförande af
Lieben-bergs tanke att göra berättelsen tillgänglig för
en större krets. Att utgifvaren sträckt sin
omsorg och noggrannhet äfven tilll
återgifvande af ett par uppenbara tryckfel må vara
ett filologiskt hors d’oeuvre. Den lilla boken
framträder i en prvdlig utstyrsel.
O. S.
KONST.
ALBERT ENGSTRÖMS GYLDENNE
BOOK.
För ett år sedan öfverraskades »Ord och
bilds» läsare af en recension, som både
hvad typer, språk och innehåll beträffar var
mycket olik dem de eljest pläga finna i
tidskriften. Hvar och en kunde redan då
fullt sentera den fond af humor, som fram-
trädde i de texten ledsagande bilderna och
skriftprofven ur »En gyldenne Book af
Albert Engstroem» — men hvar fanns själfva
denna märkvärdiga bok, om hvilken Agi hade
så många gammaldags siratliga och
förnumstiga ord att säga? En del hade sett den
föregående sommar på konstutställningen i
Göteborg — de öfriga fingo undra och spörja
ända tills den kort före julen framträdde på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
