Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Det hundrade häftet. Af Karl Wåhlin. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 36
KARL WÅHLIN.
färdigt exemplar. Ännu tillkomma följande
betydliga poster, som icke kunna beräknas, förr
än prenumerationen stadgat sig och upplagan
blifvit bestämd: Papper. Tryckning. Häftning.
Korsband och adresspåskrifning.
Postbeford-ringsafgift.
Vi se, att man i de stora länderna
icke räknar med småsummor, då det
gäller dylika företag. Äfven antaget, att
de icke fixerade posterna ej skulle uppgå
till mera än 50,000 frcs., komma vi dock
till en totalkostnad af 300,000 frcs. (cirka
216,000 kronor) pr årgång, således
ungefär samma summa, som vi beräkna
oss vid slutet af innevarande år hafva
nedlagt pä »Ord och bild» och för hvilken vi
varit i stånd att framställa åtta årgångar
eller efter sidantal räknadt närmare 3
gånger så mycket som den franska
tidskriftens årliga omfång.
Efter denna lilla komparativa studie
i tidskriftsekonomi återgå vi till våra
egna affärer. Godt och väl, att arbetet
hittills kunnat gå sin regelbundna gång,
men hurudana äro utsikterna för
framtiden, och under hvilka förutsättningar kan
»Ord och bild» med fasthållande vid sina
traditioner fullfölja sin bana?
Jag far ofta höra denna fråga, och
jag måste erkänna, att svaret sätter mig
i en viss förlägenhet. Många
omständigheter måste man därvid taga hänsyn
till, och flera af dem äro oberäkneliga.
En tidskrift sådan som »Ord och bild» är
en lyxprodukt, som alstras endast under
ekonomiskt gynnsamma och i öfrigt
lugna och lyckliga tider. Skulle en
ekonomisk kris komma, som sträckte sina
verkningar till befolkningen i dess helhet, så
skulle den kunna medföra en större
reduktion af prenumerantstocken än vi hafva
råd till, och därest samtidens stora
händelser ryckte oss in på lifvet och landets
vitala intressen stode på spel, skulle de
lifsområden, åt hvilka »Ord och bild»
är ägnad, knappast längre fängsla
uppmärksamheten. Därjämte måste vi taga
i beräkning den äfven pä bokmarknaden
inträngande storindustrialismen, som med
kapitalstark kraft och glans iscensätter
företag af förut okänd prisbillighet.
Erfarenheten har emellertid hittills ej
gifvit någon näring åt dylika farhågor, och
jag tror, att man mycket öfverdrifver
fruktan för den inbördes konkurrensen mellan
olika periodiska organ. Hvarje sådant
organ, som sätter sig en särskild
uppgift före och ej inskränker sig till att
efterbilda förut befintliga mönster,
skapar sin särskilda publik, som det
gäller att fasthålla och utvidga. Vår
folkmängd växer oupphörligt, och
folkmängden i städerna, där tillgången till
litteratur är lättast, växer med vida större
hastighet än den på landet. Vidare
växer i kanske ännu hastigare
proportion läslusten. Det är därför ganska
naturligt, att en mängd nydaningar på
den illustrerade periodiska litteraturens
område skola se dagen. Men ingen af
dessa har inverkat hämmande på
spridningen af »Ord och bild». Liksom »Ord
och bild» har ett högre pris än dessa, så
har den äfven högre anspråk på sina
läsares bildningsgrad. Vi veta väl, att man
icke kan få på en gång den mest
bildade publiken och den största, och det
är blott den förstnämnda vi kunna
hoppas nå. Vi anse oss just för denna publik
hafva en uppgift att fylla, som jag ju
här icke behöfver formulera. Vi räkna
hellre på den långsammare progressionen
inom denna publik än på den hastigare
prog-ressionen inom den för
litteraturnjutning mognande stora publiken. Om vi
härvid kunna tyckas försaka en vinst,
som skulle kunnat tillfalla oss, så är det
emedan uppgiften och icke tanken på
vinsten varit vår utgångspunkt. Vinsten
har icke visat sig ännu, men vi hafva åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
