Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Det hundrade häftet. Af Karl Wåhlin. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 36
KARL WÅHLIN.
rande, som förbundit sig att kvarstå t. o.
m. år 1901, Robert Haglimds stora
etsning 2 Hertig Karls sängkammare på
Gripsholm».
Föreningens ledamotsantal uppgick
1896 till 75, 1897 till 317, 1898 till
640, 1899 till 1446 och har nu stigit
till 1562. Vi hoppas att efterhand alla
våra prenumeranter skola inse fördelen
af att låta inregistrera sig i föreningen.
A vår sida skola vi, i samma mån som
ledamotsantalet stiger, anse oss
förpliktade att öka värdet och antalet af de
extra publikationer, som tid efter annan
tillerkännas föreningens medlemmar.
Planen för tidskriften har icke
undergått någon väsentligare förändring,
endast smärre modifikationer. Under de tre
första åren medföljde en romanbilaga i
mindre format. Efter vunnen erfarenhet
om dess obehöflighet vid den rika
tillgång på skönlitteratur i öfversättning,
som står allmänheten till buds, utbyttes
den emot den kritiska bilagan
»Dagboken», som innehöll kortare anmälningar
af de aktuela företeelserna på
litteraturens, konstens, teaterns och musikens
områden. Med år 1898 upphörde
»Dagboken» såsom särskild bilaga, men
tidskriftens omfång ökades med
motsvarande antal ark, och de kritiska
uppsatserna infogades i samma ram som det
öfriga textinnehållet, hvarmed vi vunno
att kunna göra den kritiska afdelningen
stor eller liten eller alldeles utesluta den,
såsom det för tillfället bäst lämpar sig.
Vår önskan att noggrant följa med
kulturföreteelserna i våra grannländer
föranledde oss att 1897 genom speciela
ombud i Helsingfors, Kristiania och
Köpenhamn söka närmare förbindelser med
dessa länders författare och konstnärer.
Professor Werner Söderhjelm i
Helsingfors, författaren Jacob Hilditch i Kristi-
ania och bibliotekarien P. Johansen i
Köpenhamn åtogo sig benäget dessa
befattningar. Den sistnämnde drog sig
efter några månader tillbaka och
efterträddes af redaktör Carl Behrens, som,
1 likhet med de båda förstnämnde, ännu
kvarstår. Den mera omfattande uppgift,
som »Ord och bild» sålunda påtog sig
vid en tidpunkt, då den nyskandinaviska
rörelsen ännu icke vaknat till lif, hafva
vi de största anledningar att fullfölja,
äfven fast lösningen hittills erbjudit större
svårigheter, än vi kunnat beräkna.
Lyckligtvis hafva dessa svårigheter i många
fall på ett erkännansvärdt sätt besegrats
af våra intresserade och verksamma
ombud, och en blick på de tre senast
afslutade årgångarna torde visa, att vi
erhållit ett stort antal värdefulla bidrag
från grannländernas författare och
konstnärer.
Af grannländernas publik har den
finska från början lifligt anslutit sig till
»Ord och bild», och denna anslutning
har icke ens lidit någon väsentlig
minskning genom tillkomsten af tidskriften
Atheneum, som nu på tredje året
fullföljer ett program af samma art som
vårt. Utan anslutningen från Finland
skulle vi knappast kunnat upprätthålla
»Ord och bild» så länge som nu skett.
Någon anslutning från norsk och
dansk sida, motsvarande den
tidskriften erhållit i Sverige och Finland, hafva
vi visserligen icke gjort oss räkning på,
men knappast hade vi trott, att den skulle
ställa sig i så låg proportion till
spridningen på det svensktalande området som
fallet är. Denna proportion belyses som
jag tror någorlunda riktigt af vår tryckta
ledamotsförteckning för 1899 (afslutad
den 20 maj). Förteckningen upptager
inalles 1,271 personer. Af dessa äro 92
bosatta i Finland, 8 i Ryssland, 4 i Norge,
2 i Danmark och alla de öfriga 1,165
på svenskt område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
