Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En hösttermin i Oxford. Af Cecilia Wærn. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
CECILIA WÆRN.
i de minsta möjliga kortstrumpor, små
hvita flanellbyxor, som lämnade ett långt
stycke af benen bara —- bundttröja och
liten flanelljacka. Och det är fint att
komma hem från fotbollen med jordiga
knän och smutsiga byxor. Inte minst
»medeltid» verkar äfven den frihet,
hvarmed gossarna sålunda halfnakna, utan
mössa och med uppkaflade ärmar, taga
den springmotion, som träningen ålägger
dem, genom gator och alléer, utan att
väcka annat än möjligen sakkunnig
uppmärksamhet. Och roligare kan man inte
ha, om man inte själf får ligga i båt — än
att från flodbanken åse deras
roddöfnin-gar, då de få ovett så det haglar om
det af sin »coach», som ibland står upp
i nötskalet, ibland åker utefter stranden
på bicycle och bölar ilsket genom ett
långt horn.
Men på föreläsning måste de gå i
»aca-demy dress», cap and gown, äfven om de
rida på bicycle. En imdergraduates gown
är en liten alpackatrasa, som hänger på
sned öfver axlarna — öfver den i öfrigt
vanliga dräkten — och gärna får vara full
af hål; scholars (stipendiater) och alla
Dons (universitetsmän) ha veckrika
prydliga plagg, och vid föreläsningstid
vimlar det på gatorna af skockar af svarta
fåglar — med händerna i byxfickorna.
Det finnes numera i Oxford äfven
för män en förening eller myndighet,
afsedd att sammanhålla och efterse sådana
studenter, som icke tillhöra någon college.
College-systemet är dock förstås det
förhärskande. Dess hufvuddrag äro tvenne:
1) tre läsårs vistelse i College under en
viss uppsikt; 2) the Tiitorial system.
Colleges äro institutioner, som ännu i
samhällsskick som i byggnadsskick
påminna om sitt medeltida ursprung. Bl. a.
styras de af en Master, det andliga
öfver-hufvudet (påminnande om abboten) och
en dean, som har den administrativa
myndigheten (liksom priorn). Och det
är icke så många år sedan en fellow*
icke fick gifta sig utan måste resign his
fellowship och den rundliga årliga
inkomst, som följer med denna utmärkelse,
om han önskade lämna celibatet. Som
fellows kunna vara non resident, ledde
detta emellertid till missbruk, som ibland
helt sorglustigt kommo i dagen. Som
då en beskedlig prästfru från Rivieran
skref och begärde, att det där underhållet
nu måtte utbetalas till henne, då
mannen var död. Celibatet för fellows är
nu också upphäfdt. Skaran af gamla
och unga celibatärer, som förr så gärna
glömde sig kvar i Oxfords klostergångar
och akademiska lundar, har skingrats,
mycket är förändradt i Oxford -— eller
i somligas tycke fördärfvadt —, men
ännu idkas samlifvet i många af de
gamla formerna inom Colleges. — Man
samlas om kvällarna till gemensamma
måltider (andra mål bäras kring till de
olika rummen af hvitklädda kockar från
det stora klosterköket); portarna stängas
vid ett gifvet klockslag, och ett särskildt
disciplinärstraff för eleverna består i att
vara gated at nine — att åläggas att
anmäla sig hos portvakten som hemma t. ex.
kl. 9 e. m. —, och kl. 8 på morgonen skall
man vara i Chapel. — Bredvid dessa
bestämmelser lefves lifvet fritt inom
murarna, och inga band läggas i vanliga fall
på spelpartier och dryckeslag. Att
ungdomsyran därbredvid kan ta sig luft i
rätt vilda upptåg hör inte till vårt ämne.
Dock kan det nämnas, att detta icke
gärna förekommer i Balliol College, där det
läses på allvar. Colleges ha nämligen
traditioner och hvar sitt personliga kynne.
Det stora och ståtliga Christ Church, som
tillika är säte för Regius Professorerna
och därjämte inrymmer själfva
domkyrkan, är aristokraternas college, till Mag-
* Fellowships äro ett slags stipendier, som
utgå från collegens fonder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
