Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om sommaren sköna när marken hon gläds... Af Ellen Key. Med 8 bilder. II (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2öO ELLEN „
HÖPSI-KERSTI FRÅN HVITTJÄRN I LEKVATTNET.
Ensam gjorde jag sedan en afstickare
till den Värmlandsliknande bergslagen
invid Vessman, den vackra bygd hvilken
såväl Gustaf Ankarcrona som Anshelm
Schulzberg under upprepade vistelser
af-vunnit flera af dess karaktäristiska drag.
Bygden är känd äfven genom K. E.
Forsslunds skildringar från densamma.
Och han har här på allvar förverkligat den
flykt från staden tillbaka till landet, som
allt flere nutidsmänniskor längta att
utföra, ehuru det ännu hos de flesta
stannar vid blotta önskningar. Det gråa
huset vid Taserud och det af K. E.
Forsslund bebodda gamla röda huset — åt hvars
inre äfven konstsinnet gifvit skönhetens
och individualitetens, jämte
hemtrefna-dens, behag — dessa stå för mig som
vägvisare på färden bort från storstadens
jagade vinterlif och landtställenas
inne-hållstomma sommarlif, bort till det
verkliga landet, där så många tunnslitna
själar och utslitna nervsystem kunde för-
KEY.
nyas! Här, på det verkliga landet, kan
man i fulla drag mätta sig af natur och
litteratur; här får man ro att lefva, ej
blott för utan äfven med sig själf!
Medan människorna trängas om hvarandra
i städerna, står landsbygden full af
half-eller heltomma herrgårdar, pä hvilka
man dock nu mera, genom den lättade
kommunikationen, ej behöfde umbära
hvarken den andliga eller den materiela
tillförsel, hvilken där fordom saknades.
Dessa tomma herrgårdar representera en
nationalförlust, ej blott efter ekonomisk,
utan framför allt efter andlig värdering.
Om de åtminstone under somrarna
öppnades som en tillflykt för alla de stackars
stadsmänniskor, hvilka där under en
kortare tid kunde finna hälsa och hvila! Men
framför allt om de unga människor, hvilkas
arbete och lifsförhållanden tillåta dem att
välja mellan staden och landet,
började förstå hvad de för sin inre
utveckling och hela sitt välbefinnande skulle
vinna af några år tillbragta i en sådan
landtlig stillhet !
Det finnes emellertid godt icke blott
om tomma herrgårdar i vackra nejder,
utan äfven om byar, hvilka erbjuda
idealiska villkor för en koloni af t. ex.
konstnärer. Sålunda har man Borghamn vid
Ombergs norra sluttning, där en
järnvägslinje tryggar samfärdseln med den
andliga världen och den omgifvande feta
östgötabygden försäkrar det lekamliga
välbefinnandet! Stället själft förenar allt, hvad
den sydsvenska naturen äger fullkomligast.
Här finnes hög, härlig granskog, där
py-rolans hvita stjärnor tindra och dofta i
den täta mossan, medan solen med breda
guldband strimmar de gröna djupen och
Vetterns koboltblå yta blänker mellan
de svarta granarna. Nedanför
granskogen ligger det stora »Björkfallet», en
sluttning, fylld af höga fina björkar och
bortom detta den vida slättens röda, gula
och gröna färgfläckar. Mellan det ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>