Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Arktiska sommardagar. Af Thorild Wulff. Med 20 bilder efter fotografier af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKTISKA SOMMARDAGAR.
32I
sionspartier, som landsattes i det inre
af den djupa från norr inskjutande Wijde
Bays östra flodgren. Det ena partiet,
tre man starkt, med tält och
slädutrust-ning samt tre veckors proviant skulle
öfver inlandsisen försöka nå fram till den
i kontinentens inre belägna Chydenii
bergskedjan, hvilken trots flera försök
ännu ej blifvit uppnådd. Här skulle en
för gradmätningen synnerligen viktig
signal uppföras på högsta fjälltoppen, hvar-
igenom södra och norra triangelnäten
skulle sammanbindas.
Det andra partiet, bestående af
botanisten ensam, landsattes längre in i
fjorden nära den väldiga Mittag-Lefflers
glacier, som bildar bottnen af bayen.
Enligt öfverenskommelse skulle
»Svensksund» en vecka senare afhämta oss.
Här blef nu en veckas tältlif, fullt af
nya erfarenheter. Väderleken var
etter-galen hela tiden. Snöstormar och
fryspunktstemperatur gjorde sejouren i tält
något sval, men sedan man efter slutad
exkursion kokat sina konserver och sitt
kaffe vid drifvedsbrasan, synat tältpinnar
och stag och knäppt igen tältdörren,
blef det ganska drägligt därinne. När
regnet blef för ihållande och tältduken
som ett såll, måste växtpräss och gevär
skyddas under den utbredda oljerocken,
och tobak, tändstickor, bröd och
patroner fingo hvila i oljebyxornas vattentäta
sköte. Visst väckte ensamheten ibland
lite underliga känslor där ute i vildmar-
ken, men när tröttheten kom, var det
skönt få krypa ner i sin varma sofsäck
och somna ifrån köld, oväder och
takdropp. För att göra sömnen lugnare låg
remingtongeväret laddadt vid sidan i
händelse af påhälsning från isbjörnarna.
Dagarna gingo, och växtprässen svällde
af prof från den sällsynt rika flora, som
klädde dalgångarna med en vegetation
påminnande om den sibiriska tundran.
På femte dagen tog snöyran och stor
men i på fullt allvar. Att göra upp eld
var omöjligt, och på exkursioner var icke
CELSII BERG I MURCHISONS BAY. 25 AUGUSTI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
