Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Arktiska sommardagar. Af Thorild Wulff. Med 20 bilder efter fotografier af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKTISKA SOMMARDAGAR.
undertecknad och fyra fångstmän.
Utrustningen: proviant för en dag,
Primuskök, instrument, ritattiralj, karbiner,
is-broddar, kamera, snöglasögon och
bam-bustafvar samt en femton famnars lina.
Från stranden klättrade vi uppför
fjällbranten i stenrasen och öfver hårdfrusna
snödrifvor och nådde raskt krönet
omkring 400 m. ö. h. Framför oss
öppnade sig en högslätt af omväxlande
snö-och isvidder med där emellan belägna
nakna klippor, nästan helt blottade på
vegetation, samt längst bort i östra
horisonten inlandsisens mäktiga vägg, som
en jättevall omslutande landskapet. Allt
som oftast korsades vår kosa i snön af
räfspår. Ode och tyst, intet lif att se.
Den ena kilometern tillryggalades efter
den andra, och inlandsisen höjde sig allt
brantare framför oss. Ett par insjöar
upptäcktes här uppe på höjdplatån, och
öfver deras isbelagda yta gick marschen
lättare. Topografen var i rastlöst arbete,
läggande in bergstoppar och
nivåförändringar på sitt ritbräde. Ändtligen efter
223
sex timmars delvis rätt besvärlig
vandring hade vi nått fram till närheten af
isvallens början. I den klara, ljusfyllda
luften dömde man gärna afstånden för
korta, och perspektivet bedrog oss
ständigt, hvarför vi med en äldre uppgift
om inlandsisens utseende i denna trakt
i minnet till en början fingo den
uppfattningen, att isbarrieren sluttade mycket
brant ner emot marken. Lättaste
uppfartsvägen syntes vara att taga kosan
öfver en stor tillfrusen sjö, som gick
ända fram till isvallens kant. Det
egendomliga inträffade här, att inlandsisen
kalfvade direkt i insjön utan någon
glader som mellanhand. I sjöns östra ända
lågo stora lösbrustna isberg, nu
fastfrusna med hvarandra. Vi togo därför
vägen åt sidan om sjön, följande spåren af
en stor isbjörn, som icke långt förut
tagit sig en promenad in öfver land.
Ett missöde inträffade här, i det isen
brast under en af sällskapet, som efter
några minuters kritiskt plaskande i vaken
blef uppdragen af doktorn, masserad och
ÖFVERVINTRING SP ÅRTIETS BONINGSHUS. 3 SEPTEMBER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
