Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - La Fronde. Af Harold Gote. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA FRONDE.
363
med sina offer. När Jules Lemaitre, Coppée
och andra gått in i »ligan» (af La Fronde
döpt till »patracadémie» — af patrie och
académie), voro de föremål för en
behandling, som ersatte i kvickhet hvad den
felade i mildhet. Den sista tiden i
Frankrike har icke varit lämplig att utveckla
någon fin omtanke om andras nerver. Som
La Fronde allt från början var i hetaste
striden för revision i »affären» och därvid
försvarade sina dyrbaraste principer, böra
utomstående icke med fridens och måttans
vågskål väga alla tidningens artiklar.
Det gällde för den franska kvinnan att
värna just de egenskaper, som hon hälst
vill ha hos sin älskade fransman: mod och
rättrådighet. Hennes förtviflan, när hon såg
dem hotade af en farsot, som angrep
karaktärens innersta märg, tog under
Dreyfus-processen sublima uttryck. La Fronde
vigde sig med hänförelse åt uppgiften att
återeröfra fosterjorden från en
öfversvämmande syndaflod. Sévérine skrifver därom:
»På den punkten ha vi verkligen varit
tappra. Under hot och förolämpningar,
under skurar af smutsiga beskyllningar och
nedriga anfall fingo vi välja mellan
tystnad eller förföljelse. Vår tvekan blef icke
lång. Med sänkt hufvud kastade vi oss
blindt i faran. Vi fingo hårda slag, ja,
allvarliga skador, men det är en härlig
strid, där man slösar hela sitt hjärta, hela
sin eld, hela sitt raseri.»
La Frondes mest sympatiska egenskap
är dess förmåga att inge förtroende för sina
afsikters ärlighet. Läsaren känner, att
tidningen har en god vilja. Icke af den art,
som Pulitzer — en af ledarna för »den gula
pressen» i Amerika — uttryckt i de
bekanta orden: »Vi äro här för att lyckas.
Jag begär bara tre saker: idéer, idéer, idéer.»
Utan en god vilja, som föraktar
idérikedomen, nar den icke användes ädelt eller
åtminstone aktningsvärdt, som förkastar det
intellektuela hjärnarbete, som raffinerar
nationen utan att nära den. Öfverallt i
världen men särskildt i Frankrike kan man ha
råd till detta förakt, ty hvad det landet än
blir, ett idéfattigt land blir det aldrig. Af
brist på intelligens skall det icke förgås:
kanske af brist på vishet.
Det frö af vishet, som La Fronde sär-
MADAME SÉVÉRINE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
