- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nionde årgången. 1900 /
373

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En aristokratisk tidningssskrifvare och hans familj. Bild från Gustaf III:s tid. Af Oscar Levertin. Med 5 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN ARISTOKRATISK TIDNINGS SKRIFVARE OCH HANS FAMILJ.

37I

växlingen stärker på alla punkter
allmänna opinionens åsikt om Cederhjelms
egoism och girighet. »Rabbi Juda Ben
20 procent» kallar honom hans egen
bror i ett häftigt ögonblick. Utesluten
är dock ingalunda en mer till
Ceder-hjelms heder ländande förklaring.
Motsägelseanda var verkligen hans väsens
grunddrag, och han hade en satirikers
otåliga begär att lyfta masken af frasen
och att hvissla åt inkonsekvensen. En
så hvass och skarp natur kan utan att
misstänkas för något catoniskt ädelmod
för de »besegrades sak» lätt frestas att
spela rollen af smädediktaren bak
triumfatorns char, och när Cederhjelm såg
sina partivänner mössorna glömma alla
sina principer från oppositionstiden i det
ögonblick de voro framme vid målet,
kunde han icke återhålla en i sak och
form lika bitande kritik. Af anläggning
och böjelse tillhörde han evigt
minoriteten.

I hvarje fall exploderade på våren
1766 allt det hat, som glödde emot honom.
Det var efter en diskussion den 28 maj
på Riddarhuset rörande tillsättandet af en
extra ordinarie kommission för att
ransaka och döma den kuriöse
bonduppvig-laren Hofman, hvilken 1766 sökt göra
uppror i Västergötland. Cederhjelm var
emot kommissionen, ty det hade alltid
varit en af mössornas grundsatser att
protestera mot extra domstolar. Men nu
tycktes de vilja frångå äfven denna
princip. Cederhjelm gjorde med anledning
häraf några lika kvicka som slående
reflexioner öfver partiers olika beteende,
innan och efter det de kommit till styret.

»Ett parti, som ligger under, ropar
alltid på lag, enighet och foglighet. Det
åter, som är rådande, vill hälst göra
efter eget behag.» Men då landet får
ögonen öppna för denna egoism, som
blott vill rikta sig själf, förlorar det
intresset för partistrider och vill helst behålla

status quo, »hellre behålla sina gamla,
mätta flugor än att få nya och
hungrigas. Detta sista hån mot de just till
makten trädande mössorna tände
krutdurken. Man föreslog, att Cederhielm
på grund af otidigt uppträdande skulle
förlora säte och stämma på riddarhuset,
och efter en lång debatt, under hvilken
det mycket ordades om hans »förgiftade
hjärta, capricieusa skalle och malicieusa
tunga», blef han också från
förhandlingarna utesluten. De ofrälse stånden
skyndade att instämma och sökte med en
för öfrigt fullkomligt olaglig och
oformlig procedur göra den fruktade
polemikern omöjlig för all framtida verksamhet
i det offentligas tjänst.

Den förtroliga brefväxlingen
innehåller intet om denna kris, och Cederhjelm
var, trots sin rent intellektuela retlighet,
i känslosaker en stoiker med kall panna
och synes hafva med någorlunda
jämnmod burit sitt nederlag. Han tog afsked
från tullen 1766, och med groll i hjärtat
öfver sin afbrutna statsmannabana drog
han sig tillbaka till sin egendom — den
ärorika Vasagården Lindholmen i Uppland.
Skicklig landtbrukare, ägnade han sig åt
sitt gods’ drift, men hann därjämte i sitt
biblioteksrum hafva långa läsestunder och
meditationer öfver Voltaire och Hume.
Kanske misstänkte han, att partisvindelns
tid snart var förbi och hoppades under
studier af engelskt samhällslif på en ny
æra.

Hans yngre broder, Germund Adam,
hade lika litet kunnat infoga sig i
Stockholmsförhållanden. Hän hade begynt
»auscultera» i Svea Hofrätt och äfven
suttit som protokollsförare, men brefven
till hans gamla föräldrar visa, hur illa han
trifdes med sin ställning som ung jurist
på befordringsstegens nedersta pinne med
en hel hierarki af förmän öfver sig. Han
var en långt finare, vekare, ädlare natur
än brodern, minst lika häftig, men utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1900/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free