Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Ett och annat om Nils Forsbergs nya tafla. Af Nathan Söderblom. Med konstnärens porträtt och 7 bilder efter hans skisser till målningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 NATHAN SÖDERBLOM.
som han, synas Nils Brahe, hertigen af
Lauenburg, Leubelfing och andra, som
tillhörde konungens stab. Bakgrunden
till denna grupp — som upptager taflans
midt och, med konungen sperson i spet
sen, behärskar henne såväl genom
ämnets natur som genom att gestalterna
ryckts nära åskådaren och sitta till häst —
bildas af en tät lansskog. Fanorna, som
omgifva det stora kungliga baneret, bära
Smålands, Södra Finlands, Västergötlands,
Savolax’ och Karelens vapen. Fotfolkets
kompakta massa blir synlig något längre
till vänster på taflan. För de närmaste
lederna äro väl konungens ord hörbara,
åtminstone synes man där vara med i
den stämning, som i Gustaf Adolfs
ansikte och i ansiktena rundt omkring
honom fått ett starkt och skönt uttryck.
Men längre tillbaka efter den linje, som
bildas af de uppmarscherande
regementenas högra flank, fångas
uppmärksamheten mer af bullret frän Wallensteins
armé, som måste tänkas förlagd till
vänster bakom åskådaren. Bakom det
Ta-vastländska regementets trumpetare
synas baneren för Norra Finland, Dalarna,
Dalsland, Västergötland, Uppland och
Östergötland. Längst bort i det mer
än hundra meter djupa perspektivet
äten och annan soldat ännu i rörelse.
Den nu antydda kontrasten mellan
den djupa andakten omkring
hjältekonungens bön och känslan af fiendens
närhet är af ypperlig verkan. Hästarna
i fronten vända sina kloka hufvuden åt
det håll, där oväsendet och skjutandet
hos Wallensteins trupper bilda en skarp
motsättning mot gudstjänststillheten
omkring hjältekonungen. Den unge
Leubelfing sträcker sig otåligt framåt på sin
häst med spanande, oroliga blickar. I
den uppblötta marken synas djupa
hjulspår efter kanonvagnarna. En
skärmyts-ling med artilleriet måste hafva ägt rum
i förposterna. Men konstnären har
besparat åskådaren synen af döda kroppar
och annan krigets ohygglighet. Det
enda, som direkt skvallrar om hvad som
redan förefallit mellan förposterna, är en
österrikisk sadel, som ligger på den
vattendränkta åkerjorden närmast i
förgrunden alldeles invid den svenske afsuttne
artilleriofficeren, som vänder ryggen mot
åskådaren, och som vi nedan återkomma
till. Ett stycke från fotfolkets linje,
nästan i höjd med midtgruppen, står en
af de finska kornetterna utan hjälm; han-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
