Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UPMARK OCH NATIONALMUSEUM.
som ständigt var till finnandes bakom
det lugna och flegmatiska i hans väsende.
Sina kolleger gaf han i hög grad tillfälle
till sjelfverksamhet inom tjänsteområdet,
under det att han dock ständigt behöll
öfverblicken och ledningen af det hela.
Utom ledningen af museets
angelägenheter ålåg Upmark vården och
bearbetningen af handtecknings- och
gravyrsamlingarna. Dessa hafva från 1866
fått ytterst omfattande tillökningar.
Handteckningssamlingen, som vid
öfverflyttandet till Nationalmuseum
räknade cirka 13,000 n:r, ökades intill 1880
med cirka 4,000 n:r och under åren
1881—1899 med öfver 7,200 n:r.
Ojämförligt största delen af tillökningen faller
på svenska afdelningen. Bland de
märkligare förvärfven under denna tid må
nämnas: C. J. Billmarks efterlämnade stora
samling af studier från Sverige och andra
länder (1872); den ytterst dyrbara och
viktiga samlingen af omkring 600
’teckningar af Sergel, med hvilken äfven följde
cirka 400 karikatyrer, utkast och bref af
C. A. Ehrensvärd (1875); den
betydande, öfver 1,200 n:r starka samlingen af
F. W. Scholanders arkitektur-,
landskaps-och ornamentstudier (1882); omkring 500
blad, till större delen akvarellerade
handteckningar, af den framstående koloristen
Elias Martin (1884); den mer än 1,200
n:r omfattande samlingen af den geniale
Egron Lundgrens skisser och studier från
Sverige, Italien, Spanien, Egypten,
Indien m. m. (testamentarisk gåfva af hans
broder M. H. Lundgren 1886); en
betydande samling — inemot 900 n:r —
svenska arkitektur- och
ornamentsritningar, sammanförd af Eichhorn (1890);
öfver 300 n:r teckningar af svenska
konstnärer från karolinska tidehvarfvet intill
vår tid, ur samme samlares kvarlåtenskap
(1891); två samlingar af handteckningar
af svenska konstnärer, företrädesvis från
från värt århundrade, donerade den ena
407
—	omfattande 458 n:r — af herr August
Röhss, den andra — omfattande 106 n:r
—	af aflidne ingeniören Gustaf Lamm
(1892), samt slutligen den samling af
751 blad af äldre mästares arbeten, som
en gång tillhört öfverintendenten M.
G. Anckarsvärd och hvari ingått en
del af den gamla Tessinska samlingen
(1896). Det sistnämnda förvärfvet, hvari
ingingo bl. a. arbeten af A. Dürer, L.
van Leyden, Rubens och Rembrandt, var
det dyrbaraste och mest betydande, som
sedan musei stiftande kommit denna
afdelning af samlingarna till godo.
Vid öfverflyttandet till
Nationalmuseum räknade statens gravyrsamling
omkring 46,500 blad. Denna ansenliga
grundstomme hade vid 1899 års slut
ökats med i rundt tal 41,900 n:r, hvaraf
omkring 25,000 på tiden 1867—80 och
16,900 på perioden 1881—99. Den
starka tillväxten på 1870-talet berodde
förnämligast på de storartade
testamen-tariska gåfvorna af grefve Axel G.
Bielkes och professor P. F. Wahlbergs
samlingar, omfattande den förra cirka 10,000,
den senare cirka 6,000 blad. Sedermera
hafva större gåfvor tillfallit samlingen
genom fröken Maria Ruckman
(hufvudsakligen moderna planschverk, 1875,
1890, 1893), herr August Röhss (1892),
ingeniör Gustaf Lamm (däribland 707
n:r svenska kungliga porträtt samt 842
n:r moderna svenska etsningar, s. å.) och
bibliotekarien Olof Granberg (modernt
xylografiskt tryck). Genom inköp hafva
fullständigats vissa grupper inom
samlingen, som för svenska konsthistorien
äro af särskildt intresse, såsom den
polske kopparstickaren Jeremias Falcks i
Sverige utförda arbeten samt utländska
gravyrer efter Roslins, Lafrensens och
andra svenska målares verk. Den
nyare svenska etsningskonsten har blifvit
väl tillgodosedd genom förvärfvandet af
arbeten af a. H. Hägg, Tallberg, Boberg
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
