Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UPMARK OCH NATIONALMUSEUM.
151
som i denna riktning kan göras under
gynnsamma omständigheter.
Nationalmusei gipssamling är långt ifrån så stor
och fullständig som den borde vara, men
utrymmesförhållandena göra det tills
vidare omöjligt att låta den växa, utom i
ett och annat viktigt undantagsfall.
I sammanhang med
skulptursamlingen står dels den egentliga
fornsakssam-lingen eller som den kallas »samlingen
af antika vaser och andra antika
föremål af bränd lera», dels den egyptiska
samlingen.
Den af Gustaf III grundade
fornsaks-samlingen har i senare tid tillväxt
hufvudsakligen genom gåfvor (af Prins
Bernadotte, generalkonsuln grefve C.
Landberg m. fl.) och räknar nu 1669 nummer.
Den egyptiska samlingen, som
tillkommit i vårt århundrade, förvarades
till för ett par år sedan i en källarlokal
men har nu fått plats i mellanvåningen
i ett par rum, som förut användes till
arbetslokaler. Den ingalunda obetydliga
samlingen blef 1868 katalogiserad af den
norske egyptologen J. Lieblein. Äfven
denna samling, uppgående till 948 n:r,
har mest tillökats genom gåfvor (af fru
A. Retzius m. fl.).
De mest omfattande inköpen till så
väl tafvel- som skulptursamlingen äro de
som skett för svenska statens årliga
anslag till inköp af lefvande svenska
konstnärers arbeten, hvilket utgått med 6,000
kr. årligen fr. o. m. år 1855 och med
15,000 kr. årligen fr. o. m. år 1899,
hvarjämte till inköp af konst- och
konstindustriföremål å utställningen 1897
beviljades ett extra anslag af 40,000 kr. Dessa
inköp verkställas af en särskild nämd af
11 personer, i hvilken Nationalmusei
nämds ledamöter äro själfskrifna. Denna
sida af verksamheten inom
Nationalmuseum är, så vidt jag vet, den enda som
varit utsatt för ogynnsamma omdömen.
Efter en lång följd af statsinköp och
oaktadt de många och värdefulla
gåfvor-na gifva tafvel- och skulptursamlingarna
icke den fullständiga och planmässiga bild
af konstens utveckling i vårt land, som
man skulle önskat, i synnerhet icke af
utvecklingen inom den senaste mansåldern,
detta är åtminstone en inom konstnärliga
och konstintresserade kretsar ganska
allmänt utbredd och ofta uttalad
uppfattning. Behofvet af en förändring till
det bättre, förutsatt att den kan
åstadkommas på administrativ väg, har
föranledt Kongl. Akademien för de fria
konsterna och Konstnärsförbundet att
ungefär samtidigt ingå till Kongl. Maj:t
med hemställan om ändrade
bestämmelser för statens konstinköp. Så väl inom
en af Kongl. Akademien för de fria
konsterna förlidet år tillsatt komité som
inom Nationalmusei Nämd hade Upmark
tillfälle att officielt uttala sina åsikter i
denna fråga.
Han framhöll att, då staten uppträdde
som köpare på konstmarknaden, det
gällde att erhålla det förnämsta af hvad
som producerades; att de stora
utställningarna numera icke så allmänt som
förr anlitades af de mest framstående
konstnärerna, af hvilka somliga
principielt aldrig där uppträdde; att det
följaktligen vore fullkomligt oändamålsenligt
att binda statens inköp, helt eller
företrädesvis, vid någon till namnet mera än
till gagnet »allmän» utställning, och att
det borde stå statens inköpsnämd fritt
att, hvar och när det bäst läte sig göra,
förvärfva de konstverk, som ansåges vara
de mest framstående. Men en
förändring i denna riktning kräfde tätare
sammanträden och friare arbetssätt, och med
hänsyn härtill skulle en inskränkning i
nämdledamöternas antal vara
ändamålsenlig. Upmark tänkte sig Nämden
sammansatt af 7 personer, af hvilka 3
representerade Nationalmusei Nämd, 2
Konstakademien och 2 de konstnärer, af hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
