Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UPMARK OCH NATIONALMUSEUM.
161
klopediska uppsatser, vare sig öfversiktliga
eller i detalj gående. Och slutligen hafva
vi en följd af journalistiska och
redaktio-nela arbeten.
De första af Upmarks arbeten af
officiel art äro hans betänkanden angående
ett museum för konstindustri och slöjd i
hufvudstaden, utarbetadt på uppdrag af den
ofvannämda komitén (1878), och angående
teckningsundervisningen i modern
konstslöjd (i Sv. slöjdfören. medd. n:r 6, 1879).
Då Stockholms konstförening år 1882
firade sin femtioåriga tillvaro, författade
Upmark en historik öfver denna, hvilken
utgafs af konstföreningen. Från och med
1882 utgaf han årligen »Meddelanden från
Nationalmuseum», innehållande hans
underdåniga berättelse angående
konstsamlingarnas tillväxt och förvaltning under
föregående år. Dessa årsberättelser voro
under åren 1883—86 åtföljda af en
konsthistorisk studie af någon af tjänstemännen.
I samma serie hafva utkommit 4 häften
handlingar rörande frågan om
väggmålningar i Nationalmuseum (1886, 1892, 1994,
1897), i hvilken Upmark gjort talrika
inlägg, samt det underdåniga memorial
angående ordnandet af Gripsholms slott och
dess samlingar, hvarigenom han 1889
framlade denna fråga inför Kongl. Maj:t. När
sedermera Gripsholmsföreningen bildats,
utgaf Upmark, såsom dess sekreterare, ett
häfte »Meddelanden» angående dess
stiftande, verksamhet och syften. När
Nationalmuseum 1894 firade sin hundraårsfest,
utgåfvo dess tjänstemän, på tillskyndan af
intendenten, en festskrift. Upmark bidrog
till denna så väl med en allmän historik
öfver institutionen i dess helhet som med
historiker öfver handtecknings- och
gravyrsamlingarna.
I den konsthistoriske skriftställarens
uppgift ingå merendels katalogarbeten. Är
han därjämte museitjänsteman, komma
dylika att taga en stor del af hans tid i
anspråk. De bidrag Upmark länmat till detta
område af facklitteraturen äro både talrika
och värderika.
Af tillfälliga utställningar i Stockholm
har Upmark katalogiserat Egron
Lundgrenutställningen (1876),
konstindustriutställningen i Arffurstens palats (1877),
Troili-utställ-ningen (1878) och delvis Gustavianska
utställningen (1891). Till de utförliga
förteckningarna öfver statens samlingar har han
bidragit med katalogerna öfver Karl XV:s
tafvelsamling (1882) och samling af
keramiska föremål (den senare utarbetad
tillsamman med L. Looström, 1883). Öfver
den polske kopparstickaren Jeremias Falcks
svenska stick (utförda i Stockholm 1649—
55) utarbetade Upmark en beskrifvande
katalog, hvarmed ban förenade en studie
öfver konstnärens vistelse i Sverige (i
Nationalmusei Meddelanden 1884 samt
Reper-torium für Kunstwissenschaft 188g). Till
samma ämne återkom han ännu en gång,
i en skarp kritik af tysken J. Blochs
arbete om Falck (i Nord. tidskr. 1890 och
Repert. f. Kunstwiss. 1891). Öfver Egron
Lundgrens etsningar gjorde han en
beskrifvande förteckning (i Nationalmusei
Meddelanden 1886). Af enskilda
konstsamlingar katalogiserade han Eichhorns
efterlämnade samling af handteckningar,
arkitektur-och ornamentsritningar (1890) samt
Fahlcrantz’ och E. Cederlunds konstsamlingar
(den förra 1893, den senare, tillsamman
med L. Looström, 1894).
Vi hafva sett med hvilket intresse
Upmark upptog frågor rörande vår
konstindustri. Det är framför allt på det praktiska
området han gjort sig förtjänt af densamma.
Men äfven åt historiska studier öfver vår
äldre konstslöjd ägnade han sig med
framgång i uppsatserna »Kung Svenos tapet»
(i Ny ill. tidn. 1880), »Kung Erik XIV:s
guld väfvare» (i »Med penna och pensel»,
1885) samt »Tapetväfveriet i Sverige under
de första Vasakonungarne» (i Slöjdfören:s
medd. 1886). När sedermera J. Böttiger
i sitt stora arbete »Svenska statens samling
af väfda tapeter» gaf en sammanhängande
framställning af hela denna storartade
industris historia i Sverige, ägnade Upmark
åt detta arbete en erkännande anmälan (i
Nordisk tidskrift 1895). Äfven med
samtida ämnen inom konstindustriens område
sysslade Upmark gärna, såsom man finner
bl. a. af uppsatserna »Några ord om svensk
konstslöjd under år 1883» (i Slöjdfören:s
medd. 1884) samt »Porslinet och fajansen
på utställningen i Köpenhamn» (i tidskr.
»Svensk konstslöjd» 1888 — 89).
På Upmarks föranstaltande utgafs i den
tyska bokmarknaden ett fotografiskt
praktverk (fotografierna af A. C. Lindberg) öfver
silfverutställningen i Nationalmuseum (1887).
Den ofvannämnda studien öfver Jeremias
Falck var Upmarks förnämsta inlägg på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
