Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Walter Savage Landor. Af Frigga Carlberg. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
walter savage land or.
537
Härpå följde ett rättsligt åtal.
Rättegången måste uppskjutas på
grund af ett slaganfall Landor haft
och hvars följder höllo honom flera
veckor i sjukbädden, mellan lif
och död. Den obarmhärtigaste
af de två segrade, och då dömen
icke gärna kunde bli annat än
fällande, rådde vännerna Landor
att återvända till Italien. Sålunda
lämnade den ensamme gamle för
sista gången sitt fädernesland.
Månaden därpå föll domen: tusen
pund i skadeersättning till den
förfördelade.
Efter tjugutre års frånvaro
återsåg Landor sitt gamla hem i
Fiesole. Det var ingen glad
hemkomst. Forna vänner mötte honom
med afvisande köld, och i hemmet
blef disharmonien mera skärande än
någonsin. Därigenom att Landor lämnat äfven
den återstående delen af sin egendom till
hustrun och barnen var han för sitt
lifs-uppehälle hänvisad till deras godtycke.
Tre gånger lämnade han Villa
Gherar-desca, besluten att lefva ensam i
Florens, men blef mot sin vilja återförd och
behandlad på det hänsynslösaste sätt.
Fjärde gången gick han raka vägen till
Browning — med endast aderton pence i
fickan — och förklarade, att intet i
världen skulle förmå honom att återvända till
hemmet.
Tack vare Browning och Landors
bröder blefvo de återstående fem åren af hans
lif ostörda af yttre anledningar, ehuru
rättegången i Bath aldrig upphörde att plåga
honom. Han ägde för stark rättskänsla
att kunna resignera som »oskyldigt dömd»,
hvilket han naturligtvis ansåg sig vara.
Döende hade Landor den länge
efterlängtade glädjen att vara med kärlek
omhuldad af sina barn. De två yngsta
sönerna hade kommit ned från villan och
vårdade fadern under hans sista sjukdom.
»Jag har aldrig i hela mitt lif begått
en klok handling, fast jag skrifvit sådant
som blifvit ansedt för klokt», skref Landor
strax före sin död.
Och det är sant —- Landors styrka
låg icke i handlingar utan i tankar och
LANDORS VILLA I FIESOLE.
reflexioner. Värdslig framgång var
oförenlig med ett temperament och en fantasi
som hans. Ofta var det just det finaste i
hans natur — rättskänslan, ädelmodet,
rid-derligheten — som förorsakade konflikterna
i hans lif. Hans ädelmod var storslaget,
utan tvekan eller tanke på följderna, i hans
stolthet fanns ingen fåfänga, och han ägde
icke ett spår af afund eller småaktighet.
Vänfast och varmhjärtad öfverdrefhan
kanske förtjänsterna hos dem han höll af,
liksom felen hos ovännerna. Han hatade
lögn och maktmissbruk ända till fanatism
och företer den i våra dagar ytterst
sällsynta bilden af en man, som aldrig visat
sig feg.
Af Landors litterära arbeten — många
och omfattande — äro »Imaginary
Con-versations» ovillkorligen de, som äga
allmännast intresse. Landor var en antikens
son äfven i sin hjältedyrkan, och de stora
personligheterna i tiden voro för honom
tidens historia. Hans grundliga beläsenhet
gjorde honom förtrogen med dem alla, och
hans starka sympati gaf dem lif och form.
Att »vandra med Epikurus vid sin högra
sida och Epiktetus vid den vänstra» var
ett nöje, som han ofta unnade sig.
Det är många intressanta bekantskaper
Landor låter läsaren göra. — Hannibal
trycker handen på sin döende fiende,
Marcellus. — Vipsania och Tiberius återse
hvarandra med bitterhet blandad i glädjen:
»Låt mitt hjärta finna ursäkter för dig,
Tiberius — det är dess största, dess enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
