Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - I vår tids lifsfrågor. Skrifter utgifna af Sydney Alrutz. Af N. J. Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
n. j. göransson.
bönen i olika religioner samt en
framställning om själslifvets mystik af med. d:r,
professor William James från Amerika.
Flere andra uppsatser äro utlofvade,
och på titelbladet af hvarje häfte möta vi
många namn med den gemensamma
rubriken: »under medverkan af». Utom dem,
som redan nämts, återfinna vi där
professorerna E. O. Burman, K. R. Geijer, K.
F. Johansson och J. A. Lundell i Upsala,
Chantepie de la Saussaye i Amsterdam,
O. E. Lindberg i Göteborg, Th. Rein i
Helsingfors, A. Sabatier i Paris m. fl
Om man reflekterar öfver titeln på
skriftserien och tänker på de män, som lämnat
sina namn på hvarje dess häfte, så skulle
man frestas att tro, att här vore fråga om
en publikation af alldeles enastående
intresse. Man skulle kunna tro, att tidens
kunskapsrikaste män kommit öfverens om
att arbeta för ett stort andligt mål,
nämligen att gifva samtiden en lifsåskådning,
som vore höjd öfver hvarje hittills känd
religiös eller kyrklig ståndpunkt. Men man
får tydligen icke taga saken så allvarsamt.
Titeln »lifsfrågor» användes här icke i
någon djupare betydelse, och de
medverkande författarne ha icke förbundit sig till
något enhetligt arbete. Om vi icke skola
finna innehållet i skriftserien tämligen
betydelselöst i förhållande till titeln och de
många utmärkta namnen, så måste vi
uppfatta saken så, att man här bjuder på
tillfälligtvis skrifna uppsatser, som kunna
påräkna ett allmänt intresse och hvilka äga
ett mer eller mindre nära samband med
viktiga frågor, som i vår tid stått eller stå
på dagordningen. -— Vi ha trott oss göra
allmänheten en tjänst genom att här fästa
uppmärksamheten vid skriftserien, emedan
vi anse, att många af dess uppsatser äro
särdeles förtjänstfulla; men vår anmälan
vill ingalunda framkalla några öfverdrifna
tankar om publikationens betydelse i dess
helhet.
Gå vi att närmare aktgifva på hvad
som bjudes i de ifrågavarande skrifterna,
finna vi, att det religionspsykologiska
intresset har erhållit ett ganska stort
utrymme. Och det är måhända alldeles i
sin ordning. Samtiden synes mer och mer
förstå, att ingenting är för själslifvet så
bildande som eftertanke öfver religionen.
Och det som nu bäst kan fattas och lättast
skönjas utaf den religiösa verkligheten är
utan tvifvel dess psykologiska sida. Ty
det allmänna skaplynne, som kännetecknar
vår odling, är empiriskt. Den psykologiska
synpunkten är förhärskande ej blott i W.
James uppsats om själslifvets mystik, som
äfven kallas en inblick i s. k. psykisk
forskning, utan ock i Max Miillers uppsats
om bönen, i utgifvarens om konfirmationens
berättigande och i F. v. Schéeles om
själens odödlighet. Om man skulle tänka sig,
att utgifvaren af »Vår tids lifsfrågor» ville
gifva samtiden ej blott hvad den lättast
senterar utan äfven hvad den bäst behöfver,
så skulle man dock med anmälaren helt
säkert vänta att i skriftserien finna någon
uppsats, som äfven betonade faran af en
ensidigt psykologisk synpunkt. Man skulle
önska en framställning, som visade, att
särskildt religionen lätt kan liksom glida
ut ur själen, när man blott psykologiskt
vill förstå henne. Men det är ju möjligt,
att utgifvaren tänkt sig, att någonting
sådant framdeles skall inflyta i skriftserien.
Sinnet för religionspsykologi förenar
sig vanligen med ett vaket intresse för
vetenskaplig metod. Men religiöst sedt
har både det ena och det andra sina faror.
Religionen har sakliga intressen, hvilka
angå personlighetens högsta
angelägenheter;’men vetenskapens metod är blott
formel. Metoden är det sätt eller den
väg, på hvilken den teoretiska tillägnelsen
äger rum. Vi äro icke böjda för att
förringa dess betydelse för religionen, då den
i samfundslifvet skall göra sig gällande
såsom världs- och lifsåskådning. Ty så
snart religionens förhållande till naturen
och historien skall betraktas, så måste
vetenskapen med sin stränga metod få fälla
det afgörande utslaget — förutsatt att den
låter religionen få gälla som en verklighet
—, emedan det då är uteslutande fråga
om en teoretisk tillägnelse.
Men man förbiser som oftast, att den
teoretiska tillägnelsen af en religiös
verklighet, som tillhör det mänskliga lifvets
historia, är någonting mycket
underord-nadt i förhållande till religionen själf. Att
personligen vara gripen af religionen är
någonting vida mer än ett blott metodiskt
begripande äfven af den mest fullkomliga
tro.
Den vetenskapliga metoden är tvåfaldig.
När det gäller att söka andliga faktorer i
en verklighet, som icke omedelbart visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
