Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gutenbergs uppfinning. Af R. Hahn. Öfversättning från tyskan. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
R. HAHN.
vånande billighet, prydlighet och
varaktighet. I tusentals exemplar gå
tryckalstren ut i världen, verkande på folkens
breda lager. En endas ord kan nu
för-nimmas af millioner. Snart möjliggör
det fortgående sjunkandet af tryckalstrens
pris äfven för den mindre bemedlade
anskaffandet af nyttiga och instruktiva
böcker. Medeltidens förut bakom
kloster-murarna i sträng afstängdhet dolda eller
med en ömklig tillvaro sträfvande och
blott för ett fåtal tillgängliga skrålärdom
har oåterkalleligen funnit sitt förtjänta
slut. I samma mån som ett folks
materiela välstånd höjes, krafvet på litterär
bildning blir allmännare,
samfärdsförhål-landena, särskildt post- och
järnvägsväsendet, förbättras och
transportkostnaderna för tryckalster minskas, blifva
skatterna af alla människors och tiders
kunskaper och känslor mänsklighetens
gemensamma egendom. Äfven de, som
lefva i ensamhet fjärran från de politiska
och sociala stridernas stora skådeplats,
blifva snabbt försedda med andlig näring.
Det lätta, raska och billiga
framställandet och mångfaldigandet af tryckalster
tillförsäkrar de uppdykande idéerna och
de vetenskapliga insikterna en vidsträckt
och snabb utbredning, en oerhörd
popularisering och en lång varaktighet. I
skol- och universitetsbiblioteken, som
snabbt förstoras och riktas och därjämte
blifva allt mera tillgängliga för
allmänheten, samt i de allestädes upprättade
stads- och folkbiblioteken kunna
civilisationens intellektuela frukter njutas på
bekvämt sätt.
Öfverallt trädde ett allvarligt
kunskapsbegär i stället för den under
korstågens dagar till mera elementära
kunskaper inskränkta bildningen, i stället för
den tidens vid det rent yttre
fasthän-gande vetgirighet. Man fördjupade sig
ifrigt i studiet af grekernas och
romarnas för en ringa penning åtkomliga
verk. Man lär känna Platon och
Aristoteles, man lär sig uppskatta den
arabiska vetenskapen. Antikens anda och
innehåll börjar utöfva sin verkan.
Genom öfversättandet och utgifvandet af
de klassiska skrifterna utbredas snart
estetisk smak och sinne för vetenskap.
Man bildar sin egen stil efter de stora
klassikernas. Med studiet af urtexterna
vaknar den kritik, som nästan alldeles
saknats hos den auktoritetstroende
medeltiden, och ur de olika meningarnas
brytning suger den tänkande anden nya
tankar och väckelser. Hittills hade
latinska språket i en högst underligt förvuxen
och vanställd form tjänat som uteslutande
uttrycksmedel; nu vakna de länge
föraktade och till nesligt stillastående dömda
folkspråken till nytt lif. Mäktigt höjer
sig jämte den vetenskapliga litteraturen
den belletristiska, dragande vida kretsar
inom sina intressens trollring. Snart
lyckas det snillrika språkkonstnärer,
diktare och tänkare, att besjäla folkspråket
till uttryck för de upphöjdaste tankar
och de innerligaste känslor. Icke mindre
än 3,113 verk hade mellan 1511 och
1523 utkommit på tyska språket, 1523
redan tio gånger fler än 15x1. Utan
boktryck vore den oerhörda verkan af Luthers
bibelöfversättning otänkbar, likaså utan
folkspråkets uppsving det snabba
utbredandet af reformatoriska idéer bland
folket. Med det ifriga studiet af bibeln,
med grubblet öfver Gud och odödlighet
liksom öfver tillvarons gåtfulla problem
förenar sig snart en otillfredsställdhet
med den kristliga dogmatikens
undervisade och fordrade allmängiltighet. De
troende sinnena sträfva till en djupare
uppfattning af trossanningarna. Man
böjer sig icke mera för kyrkofädernas
och skolastikernas tolkningar, för tron
och uppenbarelsen; den vaknande
filosofiska spekulationen och kritiken samt
den fritt och oförvilladt fortskridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
