Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Tysk romantik. Af Gerhard Gran. Öfversättning från norskan. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
GERHARD GRAN.
vid en bro från det ovetbara till det
vet-bara, hvilken han kunde få till stånd
endast genom en själfmotsägelse i sitt
resonemang, i det han obefogadt
tillämpade orsakssättningen på ett förhållande,
där han i följd af hela sin framställning
icke hade rätt att tillämpa det.
Det kom alltså en djup remna i Kants
filosofi, en svag punkt, som måste väcka
de efterföljande tänkarnas
uppmärksamhet; das Ding an sich blef också de
romantiska filosofernas stötesten, som de
använde all sin djupsinnighet på att röja
ur vägen. — Den romantiska själen var
icke anlagd för att erkänna gränser, den
kände, liksom Sturm- und Drang-perioden,
en okuflig åtrå att störta sig ut i det
oändliga och gränslösa; en kunskapslära,
som öppet proklamerade sin egen
vanmakt och som resigneradt inspärrade sig
själf i erfarenhetens fängelse,’ kunde icke
tillfredsställa människans medfödda begär
att omfatta allt.
Fichte insatte hela sin sällsynta
viljekraft och tankeenergi på att fylla luckan
i Kants tankegång och frånrycka det
stumma och otillgängliga »Ding an sich»
lösningen af dess gåta. Resultatet af
kampen var Fichtes Wissenschaftslehre.
Här är odjuret nedlagdt, »das Ding an
sich» existerar icke längre; det existerar
endast ett, och detta enda är jag\ —
allt annat, det som vi kalla verkligheten
eller världen, — det förskrifver sig
alltsammans från jaget. Jagets väsen är
att utveckla sig i viljeakter, att handla,
jaget är därför tvunget att sätta ett
icke-jag, hvars existens blott består i att
vara ett hinder, en skranka för jagets
expansion; världen skapas af jaget och
existerar icke utanför jaget. Men detta
får icke fattas så, som om hvarje enskildt
jag medvetet (och godtyckligt) skulle
skapa sig sin yttervärld; nej, världen är
en produkt af ett omfattande, oändligt
jag, hvars verkan i oss kommer oss att
omedvetet frambringa föreställningen om
en yttre värld. Detta oändliga jag är
Fichtes Gud.
Detta är i korthet innehållet
afFich-tes så kallade identitetslära, enligt
hvilken det alltså icke blir någon skillnad
mellan tanke och verklighet, —
verkligheten är icke annat än en
tankeoperation.
Med Fichtes lära var det romantiska
krafvet att fånga all kunskap i en enda
formel tillfredsställdt; men enheten var ju
uppnådd genom ett till och med för
romantikerna väl våldsamt inträng på
det sunda människoförståndet; denna
verklighet, hvilken endast var till som
en tankeoperation, skapad af jaget för
jagets moraliska syften, blef för abstrakt
och luftig. Det var i känslan häraf som
Schelling skapade sin naturfilosofi.
Schelling stämmer öfverens med Fichte i
identitetsläran; det gifves endast ett väsen :
Tanke och natur, det ideala och det
reala äro ett och detsamma. Men under
det Fichte konstruerar det reala ur det
ideala, naturen ur tanken, går Schelling
i naturfilosofien den motsatta vägen; för
honom blir naturen idel idéer, det reala
blir det ideala, världen blir tanke.
Naturen är besjälad, liksom människan, det
är endast en lång skala af
medvetenhetsgrader mellan blommans dunkla dröm
och människans klara kunskap. Gud är
i naturen, Gud är naturen, världssjälen.
Det är Spinozas panteism som är den
Schellingska filosofiens väsentliga innehåll.
I motsats till Fichte, som var en
sträng tänkare, var Schelling ett
mellanting mellan en skald och en tänkare; han
trodde mera på hvad han kallade den
intellektuela åskådningen, som kommer
öfver själen likt visioner, än på den
mödosamma analysen, som steg för steg
kämpar sig fram till sina resultat. Han
tänkte ju en gång på fullt allvar på att
utgifva sin filosofi i metrisk form. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
