Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Intryck från Le grand palais des Beaux-Arts. Paris 1900. Af Carl G. Laurin. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRYCK FRÅN LE GRAND PALAIS DES BEAUX-ARTS. PARIS 1900. 66<>
vande på sina olyckor vid hafsstranden,
hvit af fräsande skum, eller han skildrar
sjömännens enkla afskedsmåltid, belyst af
en oljelampa och med något af nattvardens
högtidlighet, med en känsla af att gästerna
kanske för sista gången äta tillsammans
sitt surt förvärfvade bröd. Man finner ej
ett spår af hans lärares Puvis de
Chavannes arkaiserande form, snarare skulle man
kunna kalla honom en hafvets Millet pä
grund af hans taflors manliga och allvarliga
karaktär. — Söker Cottet att fördjupa
känslan och att hos den enkla sjöbefolk-
ningen i Bretagne få typer för sin
djupsinniga konst, så finnes det å andra sidan
en fransk konstriktning, äfven den af stort
intresse, de konstnärer för hvilka
teckningen är allt. Bland dessa intaga Degas och
de af honom påverkade en viktig plats.
Degas, som gjort allt för att få vara okänd
och som till en del lyckats, är för en del
unga franska konstnärer summan af modern
konst. Hur egendomligt att tänka, att den
66-årige konstnären med sina hänsynslöst
karaktäristiska teckningar och pasteller af
tvätterskor och dansöser, af jockeyer och
gatflickor är en direkt arfvinge af Ingres!
Dock det är endast en sida hos denne
typiske akademiker som Degas fortsätter:
den mästerliga klarhet och kraft, som den
oförliknelige tecknaren Ingres visarv i sina
porträtt. Degas har i de retrospektiva
salarna en tafla föreställande ett kontor i
New-Orleans. I detta kontor förekomma
en del på kornet träffade köpmanstyper
sysselsatta med att betrakta bomullsprofver.
Den minutiöst utförda taflan med sin
ljusgröna ton är äfven vacker i färg, men bör,
då den först visades, ha förefallit nästan
opassande tråkig på en tid, då
allmänheten ansåg sig ha rätt att slippa se andra
taflor på utställningen än sådana, som
innehöllo en lättfattlig anekdot eller en
liten moralkaka. Bland teckningarna
hade Degas sin berömda tvätterska, som
upp i dagen liknar Réjane i Madame Sans
Gëne, ehuru tillkommen långt innan
världen lyckliggjordes med ofvannämnda
dramatiska vattsoppa. Dessutom funnos prof
på Degas’ dansösteckningar, där de unga
damerna exponera sin spinkighet i det
skarpa rampljuset, snurrande och knäfallande
bal på moulin de la galette. oljemålning af renoir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
