Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Fransk bildhuggarkonst i Ny Carlsbergs glyptotek. Af Sophus Michaëlis. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 11 bilder - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK BILDHUGGARKONST I NY CARLSBERGS GLYPTOTEK.
73
Det är den franska skulpturens
ovanskliga förtjänst, att den öfvergaf denna
simili-antik och åt alla håll bröt nya
banor för en frisk och själfständig realism.
Långt före alla andra nationer vågade
franska bildhuggare trotsa all akademisk
tradition, all plastisk dogmatik och
omsätta sin personliga verv och nerv i en
följd af arbeten, som gnistra af talang,
af temperament och lif.
Ny Carlsbergs glyptotek bar icke de
första banbrytarna för denna unga konst
representerade. Af David d’Angers
våldsamt lefvande och måleriska
romantik finnes alls intet och af Rude (1784—
1855) blott ett mindre betydande, om
än i hög grad liffullt och älskvärdt
arbete, »En napolitansk fiskargosse»
(marmororiginal i Louvren). I denna friska
staty finnes ingenting af akademisk
torrhet eller antik tradition. Motivet kunde
hvad det beträffar mycket väl vara
antikt; men konstnären har lyckligt
undgått alla klassiska reminiscenser och
endast hållit sig till den evigt unga
naturen. Det utstrålar ett leende af själ och
naturlif från denne unge nakne
fiskargosse, som sjäifförgäten sitter pä sitt
nät och leker med den fångade
sköldpaddan, om hvars hals han har slagit
en korallänk för att pröfva hennes styrka
som dragdjur.
Som bekant, är naturstudiet ofta
tidigast utveckladt i djurframställningen.
Det är som om konstnären frigjorde sig
från all den med människoskildringen
förbundna konventionela ortodoxien, då
han betraktar djurvärlden. Människan
är ju skapad efter Guds, efter idealets
beläte, — icke så djuren. Dem har
konstnären rätt att återgifva omedelbart som han
ser dem. Ännu midt uppe i
efterklassi-cismen utmärkte sig den genialiske Barye
(1795 — 1875) för sin glänsande
djurskulptur. Hans underbart ciselerade och
patinerade bronser äro berömda från
EVA. STATY AF PAUL DUBOIS.
Luxembourg. Efter Baryes död såldes
hans formar och begagnades till
fabriksmässiga afgjutningar. Ny Carlsberg äger
två originalbronser af Barye, af de få
gjutningar han själf öfvervakade:
»Te-seus och centauren Bianor» samt
»Panter som äter en alligator.» Ett verk som
det sistnämda är ett mästerstycke af
studium och tekniskt utförande; det är
som om naturen själf hade skapat
motivet för en bronstekniker som Barye.
Af Rudes och Baryes elev Cain (1822—
94), hvilken är berömd för sina stora
monumentala grupper af kämpande djur,
finnes ingenting i glyptoteket, men dess
stiftare har i det fria låtit uppställa ett
bronsexemplar af hans »Lejon och
lejoninna i kamp om ett vildsvin». — Äfven
Frémiet (f. 1824), en nevö till Rude,
odlade länge djurskulpturen; af honom äger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
