Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Fransk bildhuggarkonst i Ny Carlsbergs glyptotek. Af Sophus Michaëlis. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 14 bilder (Fortsättning och slut) - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK BILD HUGG ARKONST I NY CARLSBERGS GLYPTOTEK.
133
den döde, eller sorgens genius på en
sockel, som uppbär den aflidnes byst.
Sålunda ser man af Chapu i glyptoteket
gipsexempiar af vården (1875) öfver
målaren Henri Regnault, som stupade i
fransk-tyska kriget, en ung flicka (La
jeunesse), som sträcker en lagerkrans
upp mot konstnärens byst (utförd här
af Barrias, på originalet i Paris’
konstskolas arkad af Thomas), af Flauberts
monument i Rouen, minnets genius, som
upptecknar titlarna på hans böcker, och
af Daniel Sterns (grefvinnan d’Agoults)
vård (1877) på Père Lachaise, med
tankens genius i skepnad af en kvinna, som
lyfter manteln öfver sitt hufvud och
blickar uppåt. Mera betydande än dessa
är det vackra monumentet i Dreux öfver
hertiginnan af Orléans (glyptoteket äger
konstnärens originalmodell), hvilken som
protestant icke fick hvila i själfva
kyrkan utan blef begrafven omedelbart
utanför kyrkomuren, innanför hvilken hennes
man hvilar. Konstnären drog fördel af
denna omständighet på ett
utomordentligt vackert sätt. Som på de gamla
sarkofagerna afbildade han den döda
naturligt klädd ofvanpå locket, just
inslumrad i döden, smärt och ung i sin
tunna klädning, med öfverkroppen böjd
in mot kyrkmuren och den långa,
spensliga armen utsträckt ur spetsärmen mot
den, från hvilken religiös intolerans
skilde henne. Chapu lät bryta hål i
kyrkmuren, så att handen når innanför.
Slutligen är Chapus porträttkonst
representerad, utom genom en byst af fru
Ottilia Jacobsen (1885), genom den stora
marmorstatyn af prinsessan Alexandra
af Wales, numera drottningen af England,
en pendant till Gautherins staty af
kejsarinnan Maria af Ryssland, född prinsessa
Dagmar af Danmark, bägge beställda af
Jacobsen för att hugfästa minnet af att
tvenne danska kungadöttrar en gång
korats till att bära Indiens och Rysslands
EVA. STATY AF EUGENE DELAPLANCHE.
kejsarkronor. Utan att underkänna de
två utmärkta konstnärernas grepp på
porträttlikheten måste man närmast upp
fatta de båda statyerna som ett par
dekorativa praktstycken i tronstolsformat
och i full furstlig skrud. Med bländande
virtuositet är stoffet gifvet, diadem,
col-lierer och armband, sidenrobe och
pels-kappa och de på sidendynor hvilande
högklackade och urringade skorna. Man
häpnar öfver att bildhuggaren midt i
denna pompösa kejsarinnekostym ännu
har kunnat rädda en prägel af
personlighet (som i den ryska kejsarinnan) eller en
rytm af behagfullhet (prinsessan af Wales).
Äfven Delaplanche är representerad
af sina förnämsta arbeten: den storslagna
»Eva efter syndafallet» (signerad Rom
1865, utställd på salongen 1870,
marmororiginal i Luxembourg), som i for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
