Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om kroppslig uppfostran. Af K. A. Knudsen. Auktoriserad öfversättning från danska för »Ord och Bild» - Gymnastik - Lek och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KROPPSLIG UPPFOSTRAN.
201
välja öfningar, som inarbeta vackra
ställningar och behärskade rörelseformer.
Vare det härmed långt ifrån oss att
vilja påstå, att icke kraften bör
utvecklas; det bör den otvifvelaktigt och det
till och med i hög grad. Men denna
utveckling bör alltid försiggå med
tillgodoseende af skönhetens kraf. Ty i
annat fall förvandlas kraften lätt till
råhet. Och om man med kraft blott
förstår muskelstyrka, såsom fallet är med
deras, hvilkas sträfvan går ut på att
kunna utföra uppseendeväckande
kraft-och konstprof, bör man ihågkomma, att
den sortens styrka mycket väl kan
uppdrivas, utan att de inre organen,
såsom lungor, hjärta och
matsmältningsorgan, på samma gång stärkas; ja, de
kunna till och med i stället försvagas.
Och det är dock på deras
verksamhetsförmåga som organismens hälsa beror,
långt mera än på muskelkraften.
Då den grekiska gymnastiken stod
i sin blomstring, var den en
nationalangelägenhet, en folkets egendom; den
ingick som ett alldeles nödvändigt led
i den frie mannens uppfostran. Och i
hvilken hög grad skönheten däri var
förhärskande, därom vittnar
bildhuggarekonsten från denna tid; kroppsöfningarna
skapade då det grekiska
människoidealet: den fria, sköna människogestalten,
hjälten, frihetens försvarare,
fäderneslandets värdige son. Gymnastiken visar
oss då människokroppen, adlad genom
skönheten. Då den sedan förvandlades
till konststycken, som endast några få,
atleterna, utöfvade, råkade den i förfall
och upphörde att vara folkets egendom;
folkmassan blef åskådare i stället för
deltagare (liksom vi äro det vid
cirkusföreställningar och brottningsstrider).
Råheten aflöste skönheten. Om vi ej hade
andra vittnesbörd därom, skulle konsten
från denna tid säga oss det tydligt nog.
Den framställer för oss nu den råe slags-
kämpen och brottaren, en
människokropp eller rättare en köttmassa,
bestående mest af onaturligt upparbetade
muskler, utan själ eller skönhet. Den
tidens berömdaste läkare, Galenus,
fördömde sådana öfningar ur
läkaresynpunkt. Plato har sagt, att atleterna sofvo
bort sin dag och att de, om de aldrig
så litet afveko från sin bestämda diet,
föllo i svåra sjukdomar. Filosoferna
yttrade om dem, att deras andliga
krafter aftogo i samma mån, som deras
kroppsliga tilltogo. Nu, då man allt
mer och mer har kommit till insikt af
hvad som törstås med kroppslig
uppfostran, vore det godt om vi hämtade
lärdomar af grekerna och sörjde för att
denna uppfostran blir allmänt mänsklig
och icke neddrages till något så
betydelselöst som ett försvinnande fåtals
uppöfning i mer eller mindre vanskliga
konststycken och kraftprof.
LEK OCH IDROTT.
Vid sidan af gymnastiken hafva lek
och idrott, i synnerhet bollspel, blifvit
upptagna såsom ett viktigt moment i
ungdomens kroppsliga uppfostran. Och
ingenting är mera berättigadt.
Lek är den form af kroppsrörelse,
som är naturligast för barnet; »det barn,
som icke får lof att leka, blir andligen
och kroppsligen förkrympt och
nedtryckt». De lekar, som ett barn väljer,
äro just icke sådana, som försiggå i
lugn och ro. När ett friskt barn någon
tid har hållits i stillhet och sedan
släp-pes ut, så går det icke; det springer,
hoppar, dansar, skriker och stojar. Det
är behofvet af rörelse, som på detta
sätt skaffar sig vederlag för
stillasittandet; detta behof är lika starkt som
hunger och törst och kräfver lika häftigt
att blifva tillfredsställdt, och det är lika
orätt att undertrycka det som att neka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
