Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Karl XII:s-porträtten. En porträtthistorisk studie af August Hahr. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5/8
AUGUST HAHR.
Den vänstra handen håller han på
svärdsfästet, den högra i sidan. Utseendet
öfverensstämmer med Kraffts senare
Lundaporträtt, ehuru konungen här förefaller
mera aftärd. Till v. nedtill läses: »Rex
ex Stralsundia Obsessa ad Trelleborg
traductus — Christophers An. 13
De-cemb. 1715.» Upphofsmannen till denna
icke så alldeles utmärkta bild var utan
tvifvel J. H. Widekind, en i södra och
östra Sverige verksam artist, som under
åren 1715— 1718 af bildat flere af kung
Karls officerare till lands och till sjös1.
Då Karl XII hösten 1717 tog sitt
hufvudkvarter i Lund, samlades kring
honom nästan ett litet hof, ehuru strängt
anpassadt efter fältlifvets kraf. Bland
civila ämbetsmän, som här inställde sig
i konungens tjänst, var äfven hof
konterfejaren Krafft, som får kvarter i
rådmannen Leverantz’ hus tillsammans med
en öfverjägmästare och en kapten. Han
erhåller i uppdrag att porträttera
konungen och hans förnämsta generaler.
Endast denna kungliga befallning torde väl
till fabelns område förvisa påståendet, att
Karl skulle varit skygg att låta afbilda
sig, mot hvilket ju för öfrigt tala alla de
faktiskt förefintliga autentiska
porträtten2. Det var sannolikt ett förhärligande
af sig och sina krigskamrater konungen
åsyftade. Anade han månne sagans snara
afslutning och ville resa sig ett
monument »in memoriam», eller drefs han af
andra motiv till detta gynnande af de
sköna konsterna midt uppe i en tid af
yttersta nöd och trångmål? Måhända
1 På Ulriksdal ses en af den bekante
målaren öfverste Henrik Ankarcrona utförd kopia.
Skepparen Christophers är den Ankarcronska
ättens stamfader.
2 Förf. s. o. a. arb. sid. 103. Den
anekdot, som finnes knuten vid hans sista porträtt,
nämligen att konungen, då han hos målaren
fått syn på detsamma, i vredesmod skulle skurit
sönder det, brukar anföras som bevis på
motsatsen.
var det ett af hans sista förtviflade
försök att sprida en smula glans öfver sitt
utarmade majestät.
Arbetet upptog en tid af omkring två.
är, och målaren synes ej blott i Lund varit
därmed sysselsatt. Dessa
generalsporträtt samlades sedan af Drottning Ulrika
Eleonora och uppsattes jämte konungens
eget på Drottningholm i det numera s.
k. drottningrummet utanför rikssalen, där
de sutto ännu 1734 (enl. ett inventarium),
men förmodligen 1745 fingo sin n. v.
plats i generalsalen eller karolinernas sal.
Här är det således vi träffa Kraffts
bekanta skildringar af de karolinska
hjältarne vid äfventyrets tragiska slut. Och
vi måste medge, ett har han medvetet
eller omedvetet kunnat uttrycka,
tidsstämningen omkring 1718 och i viss mån
tragiken hos denna förödda, förtviflade
skara, som följde sin konung af plikt
och hängifvenhet men knappast sågo
framgången ljusomstrålad hägra framför
sig. Midt i kretsen se vi konungens
porträtt. Det är den sista tolkning som
möter oss af den underlige monarken.
Han står framför oss i den kända blå
uniformen med stora ryttarstöflar och
kraghandskar. Den högra underarmen
och handen hvila på ett med en duk
betäckt bord. Den vänstra handen
omfattar fästet till den väldiga huggvärjan,
hvars spets hvilar mot marken. Under
den vänstra armen fasthåller han den
trekantiga hatten. Bakgrunden är en
enfärgad svartbrun fond. I anordningen
skiljer sig porträttet föga från det af år
1707. Men äro kompositionerna tämligen
lika, råder ändock mellan porträtten en
oerhörd skillnad-
Det är ett faktiskt brutet, förläget
majestät vi denna gång se, som efter
förmåga söker hålla sig uppe. Fjärran
äro den flammande hänförelsen,
segervissheten och det ungdomliga
världstrotset. Han liknar den ruinerade spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
