Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En gård och dess trefnad. Af L. I. Wahlman. Med 22 bilder, hvaraf 11 handteckningar af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 L. I. WAHLMAN.
öfverflöda med de
opraktiska deux-battant-dörrarna, som fordra en lakejs
vana hand för att slås upp
till fulla bredden för den
förnämlige gästen, men som
nu fastnat med ena hälften
för att med nätt nöd
släppa in en välfödd person
genom den andra; vidare
att till oproportionerlighet
höja rummen för att verka
ståt, men ernå
otillräcklighet i yta; att anlägga
pösande trappor, som totalt
sluka de minimala
vestibu-lerna; att genom målning ytterligare
inskränka för ögat en redan förut
otillräcklig takyta, o. s. v. Och hvad värre är,
så kommer villan i s. k. »lätt stil», halft
paviljong, halft bråte, helt belamrad med
verandor, balkonger, utsprång, torn och
tinnar, totalt renons på idyll, och visar
blott en gyttring af allt detta från stora
anläggningar ärfda skryt, som här
för-kväfver allt annat. Vilja och icke
kunna, begränsningen och därtill
inskränktheten naken till knotorna, icke ett spår
HALMTACKT TRADGARDSMASTAREBOSTAD FRAN SÖDRA WALES.
TECKNING AF L. I. WAHLMAN.
EN GAMMAL KALLARE. TECKNING AF
L. I. WAHLMAN.
af fyllighet, duglighet, trefnad: endast
snålhet och skryt.
Och bondgården med dess förr så
ändamålsenligt afpassade längor, gårdar,
täppor, den som har mer än andra
gårdar sitt omkring sig; den har redan länge
lånat former, som äro för den helt
främmande, förvuxit i ändamål och storlek,
och där blommar icke mer den glada,
hemgjorda, förstådda konsten, och dess
täppa förfares. i många trakter af Sverige
finnas bland allmogen tendenser till att
ställa trefligt åt sig, bönder som vore
glada att fortsätta efter de gamla
traditionerna, såvidt de minnas dem. Fram
med dem då och låt grannarna grina!
De komma nog efter, när afunden fått
fräta hål på penningpungen. — Men kom
ihåg, att i ali anläggningskonst ingår det
ändamålsenliga som första faktor, man
får icke rik blom annat än från frisk
rot — är konsten i vägen, blir den snart
bortrifven, påhäng som den då är.
Och till sist det under konstens namn
insmygande skrytet med de moderna
lyxmöblerna, som man har svart på hvitt
på att fä beundra, dessa produkter af
en ofta rent af slyngelaktig fantasi. —
Hvad har man för trefnad i sina
»konstnärliga» rum, då ständigt en främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
