Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - En dag bland venderna. Af Paul Rosenius. Med 6 bilder efter fotografier af L. H. Steffen, Burg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9° paul rosenius.
DOPVITTNE.
tiserar med glänsande framgång den
kvinnliga servisen.
Följande morgon stå vi i god tid
utanför kyrkan i afsikt att öfvervara en
vendisk gudstjänst. Det vimlar en massa
människor i den härliga morgonens
solglans. Turister trängas kring ett par
små salustånd för att få souvenirer från
Spreewald, vykort, träsniderier och
dylikt. Och vendiska män och kvinnor,
ensamma eller i små grupper, komma och
gå upp emot kyrkogårdsporten. Allt flera
främlingar samlas också därinne på
kyrkogårdsbacken -för att på nära håll få
betrakta venderkvinnorna. En och annan
liar till och med sin kamera i beredskap
för att knäppa dem, när de andaktsfullt
närma sig helgedomen.
I jämförelse med kvinnorna förefalla
de vendiska männen tämligen ointressanta.
De gå i svarta kläder, ofta med en svart
duk virad om halsen. De äro snarare
öfver än under medellängd, i allmänhet
magerlagda med något böjda och fint
formade näsor och skarpa profiler.
Kvinnorna däremot äro genomgående ganska
kortvuxna men bredt och starkt byggda
och gå en smula framåtlutade.
Deras klädningskjolar, oftast gröna, men
stundom af andra kulörer, äro ända från
höfterna vidt utstående; de äro tämligen
korta, så att de svarta strumporna bli
synliga ett stycke öfver tygskorna. Kring
större delen af kjorteln går ett förkläde
af olika färg och mönster. De korta
lintygsärmarna täcka blott öfversta delen
af de bruna och mestadels magra
armarna. Öfver det vanligen svarta
lif-stycket sitter en spetsschal eller dylikt
och på hufvudet en stor, hvit, fyrkantig
klut. Ansiktena hafva gärna en något
gulaktig teint och äro breda öfver
ok-benen. Det är alltid öppna och redbara,
ofta fina och intelligenta utseenden. Man
märker hos dessa kvinnor icke minsta
tanke på att kokettera inför främlingarna.
Men antagligen äro de icke okunniga
om effekten af de ofta synnerligen
dyrbara och vackra dräkterna. På
1600-talet lär en förordning hafva utfärdats,
afsedd att inskränka venderkvinnornas
lyx. Men hvad mäkta väl förordningar
mot das ewig weibliche!
Vi ha placerat oss på galleriet, där
männen hafva sin plats. Därnere fylles
helgedomen af andäktiga gestalter i hvita
hufvudklutar. Vi se dem resa sig eller
böjas till bön, alltefter ritualets
föreskrifter, och orörliga som bilder af
madonnor lyssna till sin själasörjares
pre-dikning pä vendiskt tungomål. Vi se
dem gå ut ur kyrkan, tysta och
allvarliga, och spridas öfver den sandiga
jorden i det gamla Burg för att åter
försvinna i Spreewalds undangömda gårdar.
Det kommer för mig som toge de med
sig dit — för att låta dem taga form i
deras enfaldiga lif och så länge som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
