Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Dansk Musik. Af Gustav Hetsch - Några ord om våra dagars konstindustri. Af Ina Almén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dansk musik.
157
Vi kommer ind i en anden Sfære med
August Ennas enakts Æventyr-Opera
»Prinsessen paa Ærten». Dens Æventvrstil er af
mere haandgribelig Art, den er skrevet
ikke af en Poet som Lange-Müller, men
af en habil, paa sin Vis talentfuld, med
Publikums Smag fortrolig Fagmusiker.
Baade letløbende og melodiøs, baade kvik og
rørende er den, og den horer absolut til
Komponistens heldigste Arbejder, fordi
Æmnet ikke kræver højere Flugt eller
dybere, finere Følelsesliv, end Enna raader
over. Der er endogsaa saa mange
nydelige _ Paafund og saa mange raske Rytmer
i den, at man efter den — ligesom efter
»Hyrdinden og Skorstensfejeren» — maa
tro, at Enna en Gang vil kunne skrive
en virkningsfuld og værdifuld Ballet-Musik.
Det var under ret ugunstige Forhold
»Prinsessen» kom frem, nemlig ved en
■»Folkeopera»-Forestilling, som paa en
interimistisk Scene, rejst i Koncertpalæets store
Sal, arrangeredes af Hr. Folmer Hansen.
Dette nye Foretagende, der slog godt an
hos det københavnske Musik-Publikum og
omfattedes med almindelig Sympati, fik
imidlertid kun et kort Liv paa Grund af
Vanskeligheder fra Myndighedernes Side.
København 28 Februar 1902.
nagra ord om vara dag ars konstindustri.
Af INA ALMÉN.
DET är ett faktum, att konstindustrien
nu från skilda läger omfattas med
verkligt intresse, och att såväl af institutioner som
af enskilda mycket göres för dess höjande.
Den, hvilken i skönhetsbehofvet, det må
hos individen vara medvetet eller endast
instinktivt, ser ett af lifvets mäktigt
höjande element, den kan ej annat än glädja
sig öfver detta konstindustriens uppsving,
då just denna gren af konsten lättast bör
kunna tränga ner till de breda lagren, till
hela folket.
Men emedan konstindustrien kan nå
vidare kretsar än de bildande konsternas
öfriga grenar, är faran för dess förytligande
större.
Det var en tid — den tiden är
lyckligtvis nu förbi — då det att ägna sig åt
konstindustrien ansågs liktydigt med en
konstnärlig inkompetensförklaring, då den,
som misslyckats såsom målare eller
bildhuggare, sökte trösta sig med att på
konstindustriens område förtjäna penningar.
En helt annan uppfattning gör sig
visserligen nu gällande, men några lämningar
kvarstå tyvärr ännu, och om konstindustrien
skall kunna fortgå i sin utveckling, måste
äfven dessa bortarbetas.
En målare, han må vara aldrig så
öfvertygad om sin egen förmåga, kastar sig
icke utan alla förberedelser på arkitektens
eller skulptörens område och vice versa,
men alla tre hugna de utan vidare
konstindustrien med sina hugskott. Jämfördt
med den tiden, då det endast var
oförmågorna som sålunda ihågkommo
konstindustrien, är det nuvarande tillståndet ju
godt. Det är dock endast relativt godt.
Det är visserligen sant, att vid
skapandet af konstverk känslan och den
konstnärliga begåfningen äro de utan gensägelse
viktigaste elementen, och att tekniken
således egentligen är af sekundär betydelse.
Men inom konstindustrien, där
ornamentiken ofta spelar hufvudrolen, är dock
individens genialitet mera bunden af tekniken.
Ett byggnadsverk, en tafla, en bildstod
betraktas såsom ett helt för sig; ett
konst-industrielt föremål bör alltid stå i
öfverensstämmelse med omgifningen, och själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
