Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Modern öfvertro. Ett referat och ett utkast till en kritik. Af Gustav A. Jäderholm. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
gustav a. jäderholm.
tunga i styr. Det rena
aprioriförnekan-det med minen af förakt och mumlet
af »idel humbug, idel lögn» är sällsynt
nu på vetenskapligt håll, om också icke
biand »den stora bildade allmänheten».
Mest gör man opposition i naturlagarnas
namn; man glömmer så gärna nutilldags,
att naturlagarna endast och allenast äro
summationer af empiriska fakta och blott
äga sannolikhet, denna må nu också
tendera mot ett oändligt stort värde. Nej,
man måste lämna rummet öppet för
möjligheter. leke så att spiritismens
metafysik skulle fattas som sanning eller
ens mening, men innerst kanske ligger
något faktum, hvaröfver den empiriska
forskningen ännu icke har kastat något ljus.
Men redan från början gäller det att
hålla i sikte några viktiga metodologiska
grundsatser, som hvarje vetenskap måste
ställa sig till efterrättelse. Först är
målet att fastställa, hvad som verkligen är
faktum, och som slutsatser däraf behandla
hela mångfalden af andelärans innehåll.
Större delen af läran och den allmänna
beskrifningen härstamma från »andarnas»
meddelanden. Men det gifves ju både
goda och onda andar, både begåfvade
och obegåfvade. Understundom låna nu
de sämre namn af de bättre, och
innehållet i de olika andemeddelandena måste
därför afgöra, om det är en god eller
ond ande som talar. Uppfattningen af
innehållets natur är naturligtvis
subjektiv, hvarför spiritistens egen mening om,
hur det torde vara här i lifvet för att
vara sant poetiskt och lyckligt, på denna
lilla omväg upphöjes till — gudomlig
från höjden gifven sanning. -—- Och
vidare: det gäller att inordna mångfalden
af fenomen i ett lagbundet sammanhang,
så att icke en grupp fenomen förklaras
med hypotesen om ett faktum, som icke
kan tänkas som förenligt med ett
faktum, som antagits som förklaringsgrund
till en annan grupp fenomen. Af tvenne
förklaringsgrunder äger den största
styrkan, som äger den vidsträcktare
giltigheten. Med andeteorin som något slags
förklaringsgrund till verkligheten är hela
trenne århundradens vetenskapliga arbete
och resultat dödt och graflagdt, och som
»förklaring» drar i världsuppfattningen
in det fullkomliga godtycket af i vanliga
fall icke förnimbara väsenden, som äga
alla människornas förunderligheter i vilja
och handling. Och därför har man
redan från början rätt att ställa sig kritisk
mot densamma. Det är i mekanismens
namn som de empiriska vetenskapernas
och vår moderna bildnings största
intellektuela segrar ha vunnits. Och hvad
har den moderna spiritismen gifvit? leke
ett faktum, som har befordrat vår
kunskap, vår moral eller vårt materiela lif.
Idel banaliteter i kolportörton af samma
slag, som vi redan förut ha nog af.
Men just i att fastställa, hvad som är
verklighet, ligger kanske den största
svårigheten af alla på detta annars på
svårigheter ingalunda fattiga fält. De få
spiritistvänliga arbetena med
vetenskapsmän till författare ha underkastats en
sådan kritik, att snart sagdt ingenting
finnes kvar att bygga på. Och därför
måste man, hur metodiskt felaktigt det
än kan vara, som källa antaga
spiritisternas egna uppgifter. Att döma af
dessa, synas de fenomen, som med
nödvändighet förutsätta andarnas tillvaro,
kunna grupperas på ungefär följande sätt.
i. Rent fysiska prestationer. Tunga
föremål flyttas; ljus och ljud förnimmas.
Understundom uppgifves det, att föremål
röra sig utan någon som hälst beröring;
dylika fenomen äro dock till ytterlighet
sällsynta. 2. Meddelanden från andarna.
Andarna knacka efter visst
öfverenskom-met signalsystem; skrift erhålles, genom
psykografen: en platta på hjul, försedd
med en på underlaget skrifvande penna.
Vid den direkta skriften framträda medde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
