Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - F. Herbert Stead. Af Ellen von Platen. Med 6 bilder - Italienska taflor i konungens samling. Af Osvald Sirén. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f. herbert stead.
547
ända till 1,000 personer dagligen eller
inemot 24,000 under hela expositionen.
Englands mest framstående artister låna
sina taflor till desamma, och de
besökande uppmanas rösta på hvilken tafla
som mest slår an på dem. Personer,
som önska utförligare upplysningar än
dem katalogen ger, få tillfälle därtill
genom konstkännare, hvilka välvilligt äro
tillstädes i lokalen.
Mr och mrs Stead’s lifsgärning har
ofta synts mig för stor, för
vidtomfattande, — »over Evne» för oss, vanliga
människor. Vi slå oss ofta här hemma
i Sverige till ro vid tanken på, att våra
förhållanden äro så mycket mindre
komplicerade, nöden så mycket mindre
skriande än den i Londons fattigkvarter, att
vi hvarken skulle behöfva eller ens kunna
åstadkomma något med den här
beskrifna storartade verksamheten jämförligt.
Och dock, det är visst: det behöfves
äfven hos oss personligheter med
intelligens och hjärta, som ägna sig helt åt
det sociala arbetet. — Mr och mrs Stead’s
lifsgärning är sådan, att den verkar godt
äfven medelbart: genom de eggande och
värmande impulser den gifver enhvar,
som fått inblick i densamma.
italienska taflor i konungens samling.
AF OSVALD S1RÉN.
Med 3 bilder.
DET ligger i sakens natur, att tidiga
italienska bilder endast undantagsvis
funnit väg upp till Sverige. Landet
ligger aflägset, och det sanna
konstsamlarenitet har — i de sällsynta fall, då vi
verkligen kunna tala om ett sådant hos
oss — mera varit riktadt mot Holland och
Frankrike än mot Italien. Orsakerna
härtill äro så naturliga, att jag knappast
behöfver dröja vid dem. Det må endast
framhållas, att under den tid Sverige hade
sin glansperiod såväl i afseende å
konstverksamhet som konstintresse saknade man
fullständigt uppfattning af den tidigare
renässansen men skattade så mycket högre
den senromerska och bolognesiska konsten.
Kynnet och andan i de formelt skickliga
epigonernas måleri stod i en viss
öfverensstämmelse med rokokons sträfvan, och dessutom
hade den konsthistoriska forskningen då
ännu icke vändt sig mot förrenässansen,
hvilken kan sägas hafva förblifvit en terra
incognita ända till medlet af i9:e seklet.
Det kan sålunda icke förvåna oss, att
så godt som alla de italienska taflor vi
här och hvar påträffa i svenska samlingar äro
sena 1600-tals-arbeten, vanligen af den bruna
bolognesiska sorten, som alltid varit lättare
för främlingar att komma åt än de goda
renässansverken, hvilka till större delen
förvarats i kyrkor, kloster, skråsalar och
andra icke privata byggnader. De svenska
samlingar äro lätt räknade, som innehålla
äfven tidigare italienska konstverk. Utom
några taflor på Nationalmuseum har jag
varit i tillfälle att se sådana endast pä
Säfstaholm, på Stockholms slott i
Konungens galleri och ett par i privata
Stock-holmssamlingar.
I Konungens samling finnas tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
