Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sven Hedins resor och forskningar. Af Valdemar Langlet. Med 23 bilder, hvaraf de flesta efter teckningar och fotografier af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vat,dem ar langlet.
kartorna anvisa — påstå, att dessa kartor
visa orätt och att Kara-koschun är den
gamla Lop-nor. Detta är så mycket
mindre riktigt som för närvarande äfven
denna nya sjö befinner sig i en
uttork-ningsperiod (hvarom mera nedan) och
vandrar mot norr. Samtidigt tillväxer
den norra sjön men ej på sin gamla plats,
utan mera västerut, dit sjöns förnämsta
tillflöde, Tarimfloden, förflyttat sig på
grund af flygsandsdriften och andra
anledningar.
På sin sista resa har Hedin nu genom
afvägningar fastställt, att vattnet
verkligen kunnat vandra från den norra sjön
till den södra, och han har äfven
iakttagit, att det faktiskt nu befinner sig på
vandring från söder till norr. Härigenom
och genom upptäckten af en ruinstad
vid det gamla sjöbäckenet — hvars norra
strandbädd utan tvifvel utgjorde ett led
af handelsvägen från det inre Kina till
Kaschgar — har han skaffat bevis för
riktigheten af sin och Richthofens teori
i denna fråga.
Han har vidare genom ingående
undersökningar af de gamla och uttorkade
flodbäddarna, af Tarims nedre hufvudarm
och sidoarmar samt af den från sydväst
kommande Tjertjen-darjas lopp vidgat
kunskapen om dessa trakters
hydrografiska förhållanden. Det har väl ej varit
honom möjligt att fullständigt slutföra
en undersökning, som för att bli
tillräckligt detaljerad skulle taga åratal i
anspråk. Men han har löst
hufvudproble-men och lagt en förträfflig grund för
fortsatta detaljforskningar, hvilka
sannolikt icke skola uteblifva.
Detta vare sagdt inledningsvis ifråga
om ett bland de intressantare resultaten
af hans senaste Asiafärd. Vi vilja nu
söka att i några hufvuddrag teckna själfva
denna resa, hvars skildring torde bli det
närmaste föremålet för den nyligen
hemkomne forskarens arbete, eller rättare
redan är det. Ty han har icke unnat
sig någon hvila innan han gripit sig an
därmed.
Under vintern 1898—99 hade Hedin
förberedt sig till den nu senast afslutade
Asiafärden samt samlat nödiga medel
därför. Med den fullständigaste och
bästa utrustning samt en reskassa på
närmare 80,000 kr. — hvaraf konungen
och andra mecenater tillsläppt ungefär
hälften — bröt han upp från Stockholm
den 24 juni 1899, följd af de bästa
välönskningar.
När han i sistlidna 27 juni efter en
treårig forskningsresa återkom, var det
med rika vetenskapliga skördar. Det
bland dessa utan tvifvel viktigaste torde
vara kartmaterialet.
Hedin har denna gång ritat ej mindre
än 1,149 kartblad, upptagande en
kilometerlängd, som genom en tillfällighet
ungefär sammanfaller med den under
förra resan upptagna, eller omkring 10,500
km., ehuru skalan då togs mindre och
bladen därigenom endast blefvo hälften
så många. Skalan är nu 1 : 35,000 (i
medeltal) och lämnar med Hedins
minutiösa arbetssätt tillfälle att angifva alla
väsentliga detaljer af markens skapnad.
Astronomiska ortsbestämningar (längd
eller bredd) ha gjorts på ej mindre än
114 punkter — emot endast 17 under
den förra resan, då Hedin till följd af en
ögonsjukdom ej kunde utföra tillräckligt
skarpa observationer för
longitudbestäm-ning. Härigenom har värdet af hans
öfriga kartografiska arbeten naturligtvis
i mycket väsentlig grad ökats.
Äfven en icke fackman måste fattas
af beundran, om tillfälle ges honom att
bläddra i de hemförda tjocka bundtarna
af öfver tusentalet tunna, anspråkslösa
papperslappar, på hvilka den outtröttlige
forskaren i öde öknar och svårtillgäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
