Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nationalismen i Frankrike. Af Carl G. Laurin. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
carl g. laurin.
tar parti, man ryckes med som af ett
drama. I Englands parlament, i Tysklands
riksdag kunna kanske ännu viktigare ting
behandlas, men utom de politiska
fackmännens krets bry sig ej många om att
reda den trassliga härfvan af blandade
gamla och nya politiska former, lika
svårhandterliga och opraktiska som det
engelska myntsystemet, och de äro ej roade
af riksdagstal lika orediga som den tyska
satsbyggnaden. — Utom Frankrikes
gränser intressera vi oss för hvad som
tilldrager sig i detta land, därför att vi,
utländingar, begripa åtminstone något
utaf hvad där händer och sker och därför
att vi vant: oss att uppskatta den nästan
konstnärliga klarhet och precision, som
är på en gång gallisk och latinsk och
som till och med kan förekomma i
politiken. Genom det orediga sorlet af
tidsrösterna höres genomträngande den
galliska tuppens högljudda galande.
Hur orörlig förefaller ej den franska
landsorten! Öfver feta åkrar vid
rodnande vinberg reser sig småstaden. Intet
ger en så kraftig känsla af orubblig fasthet
och konservatism. I midten den enorma
katedralen, en stenkoloss byggd för
evigheten, omgifven af massiva hvitmenade
stenhus, bebodda af det tvärsäkra
borgar-folk, som ej viker en tum från gamla goda
bruk, vare sig det gäller visiter, religion
eller matlagning. På de stilla gatorna
skymtar man bakom de gröna
fönsterluckorna hederliga svartklädda änkor med
kopparröcla ansikten och händer.
Hvarannan kväll kommer prästen för att spela
ett parti bézique och kanske äfven för
att resonera öfver de 75,000 francs,
som madame veuve Durand vid eventuelt
frånfälle lämnar efter sig. En känsla af
orubblig stabilitet och orörlighet till
världens ända bemäktigar sig sinnet; man
får göra våld på sig för att fatta, att
äfven här röra sig oroliga element, några
af de kvicksilfverkulor, som rulla så obe-
räkneligt och som tillsammans bilda den
rörliga barlast, hvilken ibland kan få
statsskeppet att kränga. Under denna dubbla
synpunkt af orubblig konservatism och
jäsande oro måste Frankrike betraktas.
A den ena sidan Jean Mouton med sin
fåraktiga konservatism, å den andra Jean
Coq med af ilska lysande tuppkam, för
att tala med den glänsande mästare, som
bäst af alla förstått, hånat och älskat sitt
folk. — Det är om Jean Coq denna
artikel handlar. —
Hvad är nationalism? Nationalism är
det, som af somliga kallas patriotism, af
andra chauvinism, och den finnes i alla
land, om också klarast utpräglad i
Frankrike. I alla land får nationalismen sina
särdrag, beroende på folkpsykologiska,
politiska och religiösa förhållanden. Den
franska nationalismen började, då
Frankrike blef till. Här skola endast i största
korthet dess faser efter kriget 1870—71
behandlas. Den nya franska nationalismen
har födts af revanchetanken och af den
aftagande nativiteten i landet. Genom
detta senare faktum har en invandring
måst äga rum utom den normala, och
1,300,000 utländingar bo nu i Frankrike.
Af dessa lefva endast 65,000 på sina
räntor, d. v. s. tillföra landet penningar, de
andra — säga nationalisterna — taga
således brödet ur munnen på fransmännen.
Här är ej plats att ingå på ett svaromål,
men man skulle kunna framhålla fördelen
af att dessa främlingar utföra mödosamt,
hälsovådligt och obehagligt arbete, hvartill
fransmännen anse sig för goda, och att
deras billiga kraft kommer Frankrike
tillgodo, man kunde äfven påpeka, att
Frankrike behöfver deras arbete i konkurrensen.
Faktum är, att många nationalister vilja
köra bort dessa 1,235,000 »parasiter» och,
som termen lyder, rädda Frankrike åt
fransmännen. Hur skall Frankrike räddas?
Genom en stark man, svarar nationalisten.
Periodiskt uppträder detta egendomli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
