Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nationalismen i Frankrike. Af Carl G. Laurin. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalismen i frankrike.
557
då var boulangismens stjärna i nedgående,
den för republiken kritiska dagen var ej
använd, generalen på den svarta hästen
hade ryggat för att taga det afgörande
hindret. Då general Boulanger i den
kyliga januarinatten gick hem till sin
furstligt möblerade våning Rue Dumont
d’Ur-ville 11 B, tänkte han nog hellre på sin
vackra Marguerite än på sin något
lång-nästa Comité républicain national. En
stark kärlek till den unga fru Marguerite
de Bonnemains hade tagit honom
djupare än allt valtrassel, och denna kärlek
bidrog till hans fall nästan lika mycket
som hans nya dödsfiende i regeringen.
I inrikesministern Constans hade
republiken ändtligen fått den karl med
knyt-näfve — som man säger i Frankrike —,
hvilken ämnade krossa hela denna
skandalösa nationaliströrelse, och han hade
lyckligtvis en slughet, som gjorde det
möjligt att utan en droppe blod
definitivt göra slut på boulangismen. Genom
sina polisagenter lät han under hand
skrämma upp både Madame de
Bonnemains och generalen, som, tapper på
slagfältet, i alla fall var rädd för en lång
och tråkig fängelsetid. Några klara
papper på Boulangers högförräderi hade man
ännu ej, och ännu voro hans stämplingar
med prins Jéröme och grefven af Paris
okända, men man beslöt sig i alla fall för
att häkta orostiftaren, som i sina
manifest varit tillräckligt tydlig. Helst ville
man dock, att generalen skulle rymma.
I generalprokuratorn Ouesnay de
Beaure-paire fanns en person, som var villig till
allt, och som i en minst sagdt
tvifvelaktig anklagelseakt ställde den
otvifvel-aktige högförrädaren Boulanger till
ansvar inför senaten som krigsrätt.
Ques-nay de Beaurepaire, en af de mest
utpräglade skurkar, som Frankrike
frambragt, hudflängdes nu hvarje dag af
Henri Rochefort, som möjligen skulle kunna
göra honom rangen stridig. »Om vi
marguerite de bonnemains.
också afstå från att flå huden af dig»,
skrifver markis Henri Victor de
Roche-fort-Lugay, »skola vi dock alltid ha en
eldtång i beredskap för att leda dig vid
örat som falsk domare, baktalare och
förrädare.» Fattande det sanna i
karaktäristiken och generad af att genom misstag
ha kommit in bland hederligt folk,
öfvergick de Beaurepaire i tidens fullbordan
till nationalisterna, och i Dreyfusaffären,
där vi se nästan alla boulangister
man-grannt uppträda på menedarsidan, finna
vi ändtligen de Beaurepaire arm i arm
med Rochefort. Allt på sin rätta plats I
Då Boulanger märkte, att regeringen
ämnade gå strängt till väga, rymde han
till Brüssel den i april 1889, och
därmed föll hela boulangiströrelsen ihop som
en glödhög. Han och hans medhjälpare
grefve Dillon samt Rochefort dömdes af
senaten den 14 augusti 1889 till
lifstids-fängelse. — Den 22 september 1889
röstade Frankrike för regeringen. Boulan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
