- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
629

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Hos Axel Gallén. Af Johannes Öhquist. Med 13 bilder - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hos axel gallén.

förekomma en olycka. Men äfven ur
detta bryderi redde han sig utan
främmande hjälp, liksom han ej heller vid
skogens rödjande eller husets
byggande haft några andra medarbetare än
ett par raska bönder. I den ena
långväggen skrufvade han nämligen
omedelbart under taket två armstjocka
järnstänger och fastgjorde dem pä den
motsatta väggen i ett skrufstäd, och på så

sätt skrufvade han de två motsträfviga
väggarna åter in i deras ursprungliga
lodräta läge. Det gnisslade och brakade
i fogningarna, som om alla
afgrundsan-dar varit lössläppta, men väggarna lydde
och stodo nu åter säkert och stadigt
på sin plats. Blott Hiisis andar sjöngo
ännu i vanmäktigt raseri i de starkt
spända järnstängerna.

»Allt det där är inte färdigt ännu på
länge», sade Gallén, då han märkte, att jag
pröfvande såg mig om i den höga hallen.

629

>Jag vill göra allting själf, börjande
från ritningen till huset ända till
dörrvreden, klädhängare och askkoppar. Men
det tar tid. Sådant är blott
sysselsättning för lediga stunder. Därför fattas
ännu öfverallt någonting. Den där
dörren saknar handtag, där borta skall
hänga ett draperi, till hvilket jag gifvit
ritningen och som min hustru väfver, och
den här stora spegeln är blott en början

till det vidlyftiga möblemang, som skall
utgå ur min verkstad.»

Han ville strax visa mig hela huset.
Då han emellertid icke var i stånd att
röra sig för det skadade benets skull,
bad han sin elev — en ung man, som
bodde i en närbelägen bondgård och
som just inträdt — att föra mig på
tinnarna af sin borg, därifrån jag skulle
kunna öfverskåda hans rike. Utsikten
härifrån var hänförande. Själfva huset
låg uppe på en klippig höjd, som för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1902/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free