Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Musikrevy. Af Karl Valentin. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<568 karl valentin.
Fot. H. J. Bårby, Frederiksberg.
MARTA SANDAL.
underbarn, ett verkligt sådant, född, som
det tycks, till violinist. Den förvånande
färdigheten och betydande . musikaliska
utvecklingen kan emellertid ej undantränga
den tanken att, om den lille Florizel en
gång skall blifva stor också som konstnär,
så bör han ej alltför länge få hålla på med
att konsertera, utan bör fa i lugn utveckla
sig som musiker och människa.
Kgl. teaterns förnämsta nyhet under
säsongen utgjordes af »Rhenguldet»,
förspelet till Wagners trilogi »Nibelungens
ring». Vid skapandet af sina musikdramer
leddes Wagner af samma tankar och syften
som rörde sig hos dem, hvilka gifvit
anledning till hela denna konstarts uppkomst.
Ty de bildade ädlingar, vetenskapsmän och
konstnärer, som inemot 1500-talets slut i
Florens sträfvade efter att återupplifva det
antika dramat med musik, hoppades att
dymedelst kunna hos folket framkalla de
mäktiga och förädlande verkningar, om
hvilka gångna tiders författare i sina skrifter
hade bevarat minnet. Hufvudsynpunkten
vid de första florentinarnas musikaliska
arbeten för scenen liksom hos hela den
från dem utgångna skolan var också själfva
dramat, liksom de ju ock kallade sina
skapelser »dramma per musica».
Äfven för Wagners inre öga stod
säkerligen sambandet klart mellan antikens syften
och hans egna, äfven han sträfvade efter
att hans konst skulle blifva till något
upplyftande för hela folket och efter att
gestalta uppförandet af konstverken till
nationela högtider, till hvilka man skulle samlas
för att uppbyggas och lyftas och från
hvilka man skulle återvända till
hvardagslifvet andligen vederkvickt och stärkt.
Det var emellertid ej blott studiet af
forntiden som ledde honom i hans
åtgöranden. Än mera fördes han till dem
genom hela sin personliga utvecklingsgång
och genom de sociala och politiska
förhållanden, under hvilka han lefde.
För att nå sitt mål valde Wagner sina
ämnen bland sådana som voro i högsta
måtto allmänt mänskliga och helst i de
myter och sagokretsar, som stodo .i nära
samband med de germaniska folkens lif
och historia, och i hvilka han fann liksom
i sammanfattning allt det väsentliga af det
som utgjort föremålet för deras känslo- och
tankelif.
Ämnet »Nibelungens ring» hämtade han
från de gamla berättelserna om Sigurd och
Brynhild, dels ur isländska, dels ur tyska
sagor, bland de sistnämda företrädesvis från
»das Nibelungenlied». Om denna
sistnämnda dikt är det som Heinrich Fleine i
en redogörelse yttrat: »Det är ett språk
af sten, och verserna likna rimmade kvader-
Fot. G. Th. Hase & Sohn, Freiburg.
ÉDOUARD RISLER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
