Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms rådhusfråga. Af Carl Lindhagen. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL LINDHAGEN.
fått en omöjlig uppgift. Misstaget lig-
ger i frånvaro af konstnärlig allmänanda
hos statsmakterna, hvilket i sin ordning
beror på frånvaron af en upplyst allmän
opinion i dylika frågor.
Ett färskt exempel af annat slag på
hur man icke bör bygga utgör Stock-
holms stads nya elektricitetsverk i Hjort-
hagen vid Lilla Värtan. I dessa trakter
har hitintills invid själfva staden vidtagit
ett skogigt landskap af oförfalskad natur.
Och då naturen är källan till all andlig
och kroppslig hälsa, vore det en välgär-
ning af stor framtidsbetydelse, om någon
person med inflytande kunde åstadkomma,
att en afsevärd del af denna trakt be-
varades åt angränsande stadsdelars be-
folkning såsom en tillflyktsort undan
stadens jäkt och oro. Lättast tillgäng-
lig för trötta stadsbor, som här söka
en kort stunds hvila, har varit Sture-
gatans förlängning eller Sturevägen, i
hvars fond förtonat Lidingöns skogar
och dess branta strandformationer, hvilka
gifvit en aning om det mellanliggande
vattnet. Men hvarje illusion af hvila
och skönhet är nu för vandraren brutalt
krossad. I fonden har i stället skjutits
fram elektricitetsverkets röda massa med
dess stora fabriksskorsten, ställd så godt
som i vägens midtellinje. Blicken mö-
ter numera framför sig den mest inkar-
nerade sinnebilden af just det, som man
för en stund ville komma ifrån. Ingen
har menat något ondt med detta. Men
det är med samhällskroppen som med
människokroppen: ju mera de, som la-
borera med den, utvecklas till specialister,
desto lättare brister det i uppmärksam-
het på enheten och sammanhanget idet
hela.
Nu stunda emellertid en mängd vik-
tiga byggen. . Staten skall bygga, staden
likaså, och åtskilliga enskilda institutioner
stå i begrepp att uppföra byggnader för
sina ändamål, såsom Nobelstiftelsen, Ve-
tenskapsakademien och — under förhopp-
ning om vänligt stöd från alla håll —
äfven Stockholms högskola. Då nu så
mycket penningar komma att nedläggas
i dessa företag, bör hvar och en söka
bidraga till, att de blifva en heder för
oss och vår kultur samt bringa skön-
hetens glädje åt efterkommande.
Hvad ofvan sagts i allmänhet gäller
naturligtvis äfven om Stockholms monu-
mentala byggnadsfråga. Denna afser
uppförande af dels ett hus för stadens
styrelse och förvaltning, hvilket tillika
måste innehålla festlokaler, något som
man hitintills under frågans behandling
i allmänhet förbisett, och dels ett hus
för underdomstolen i Stockholm. En
byggnad för det förra ändamålet plägar
i germaniska länder benämnas rådhus
men kan med begagnande af de latin-
ska folkens beteckning jämväl kallas
stadshus. Underdomstolens lokal har
emellertid i Stockholm, äfven sedan ma-
gistraten upphört att vara stadens styrelse,
fortfarit att kallas rådhus, hvilket namn
den gärna må behålla, blott därigenom
ej obehörigen medtages något af själfva
saken.
Denna byggnadsangelägenhet har
långa tider stått på dagordningen men
ännu förblifvit olöst. Orsakerna därtill
äro många. Närmast beror detta på,
att under stadens bråda utveckling på
senaste tider hopa sig de stora frågorna
på hvarandra, så att man ej kan rå med
allt på en gång, utan måste hafva and-
rum. Och då byggnadsfrågan ändock i
olägliga ögonblick kommit fram, har det
fallit sig minst betungande att söka lös-
ningen i anvisningar på de bekvämaste
och mest närliggande möjligheterna.
Sålunda blef det oftast ifrågasatt att
bygga ett hus för båda ändamålen. Detta
invecklar dock uppgiften. För hvar sak
en byggnad är, såsom äfven anmärkts,,
en god regel. I detta fall finnes ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
