Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 11 bilder - Sören Georg Abel, sogneprest i Gjerrestad. Silhuett (2 bilder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. MITTAG-LEFFLER.
SÖREN GEORG ABEL. SILHUETT.
Riddervold, då lärare i latin, en gång
funnit anteckningen: »Nu tror Ridder-
vold, at jeg har skrevet min latinske stil
— men da tager han sandelig feil.
Abel.»
Då Abel i juli 1821 aflade student-
examen, torde han emellertid som mate-
matiker ha stått på höjden af sin tids
vetenskapliga bildning. Men han var
alldeles medellös. Fadern var död sedan
1820, och modern hade intet att gifva.
Abels rykte från skolan hade dock före-
gått honom till universitetet, och redan
i september 1821 erhöll han fri plats på
universitetsstiftelsen »Regentsen», men,
heter det i en skrifvelse från akademiska
collegiet, då denna hjälp icke kunde vara
tillräcklig för en yngling, som saknade
allt, hade vissa universitetslärare samman-
slutit sig för att af egna medel lämna
honom ett ytterligare understöd och här-
igenom »bevare dette sjeldne anlæg for
videnskaben, en omhu, hvortil hans sta-
dige flid og gode forhold gjorde ham
end mere værdig».
Man har i Norge fällt många sorgsna
ord om den ringa uppmuntran, som från
hemlandet kom Abel till del. Mig synes,
att detta är i hög grad öfverdrifvet.
Norge befann sig i en hård brytningstid,
icke minst i ekonomiskt afseende, men
vi skola se, huru Abel det oaktadt under
sitt korta lif dock städse fann hjälpare,
som visste att befria honom från de vär-
sta bekymren. Det skall alltid lända
dessa hjälpare till heder, att de, utan att
förstå Abels verk — ty förstått desam-
ma har väl endast Holmboe och äfven
han ganska ofullkomligt —, dock förstodo
hans snille samt gjorde sitt bästa att be-
vara detta åt vetenskap och fädernesland.
Det understöd Abel erhöll vid Regent-
sen måtte emellertid ha varit af den mest
blygsamma art. En kamrat, senare pro-
fessor Rasch, berättar, att Abel var så
blottad på det nödvändigaste, att han
tillsammans med sin broder och contu-
bernal blott egde ett par lakan, så att
bröderna fingo nöja sig utan lakan, då
detta par var i tvätten. Niels Henrik
hade redan i februari 1822 anhållit om
»at det maatte tillades mig at have min
Broder hos mig paa mit Værelse paa
Universitetsstiftelsen.» Rummet inneha-
des redan förut, utom af Abel, af Jens
Smidt, som förklarat sig alls icke ha nå-
got emot att Abels broder delade deras
»fælleds Værelse». Brodern var den se-
nare prästen. Han beredde honom, så-
väl medan de sammanbodde som äfven
senare, många bekymmer. Abel kunde
emellertid i det tarfliga rummet på Re-
gentsen, som han delade med tvenne
andra ynglingar, fortsätta sina själfstudier.
Om någon undervisning från universitetets
sida kunde näppeligen blifva tal. I ma-
tematik hade universitetet intet att lära
honom. I andra ämnen torde han,.upp-
tagen som han var af matematiska dröm-
merier, ha varit en klen åhörare. Det
talades länge om skandalen, när han en
gång störtade ut från Sverdrups föreläs-
ning under utrop: »Nu har jag det».
I juni 1822 aflade Abel »examen
philosophiarna». År 1823 uppträder han
första gången som författare, och »Ma-
gazin for Naturvidenskaberne» tillkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
