Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - II. Proportionernas spel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER ÖFVER JACQUES CALLOT.
317
grunden tecknar sig alltid på dessa bil-
der en ensam stor gestalt. I ett’ par
fall tillhör denna förgrundsfigur själfva
framställningens ämne. Det är t. ex. en
simmare bland de många badande, hvil-
kas försök att få svalka i Arnös sommar-
sinande vatten den lilla etsningen tecknar
— simmaren i fråga är blott tänkt långt
närmare beskådaren än de andra ba-
dande, strax under Ponte Vecchio, där
taflan begynner. Eller det är en grånad
tiggare med hatten i hand strax i för-
grunden af bladet öfver Piazza delia S:ta
Annunziata och därför af långt större
snitt än de små trashankar och krymp-
lingar, som synas linkande eller dragna
i trälådor på detta de eländas torg fram-
för den undergörande florentinermadon-
nans helgedom.
Men i de flesta fall har denna stora
förgrundsgestalt alls intet samband med
bildens ämne. Han står för sig, skild
från taflan, alldeles i framranden, nästan
lika hög som hela bildytan. I icke
mindre än fyra af dessa folklifsskildringar
återfinner man på detta vis samma ka-
valjer, en ädling i tidens förnäma spanska
dräkt, med ansiktet uppmärksamt vändt
mot de små gestikulerande aktörerna på
torget eller med handen utsträckt mot
dem, liksom för att demonstrera de små
personagerna i vimlet. Som Gulliver mot
Lilliputanerna förefaller han. Callot har
utan tvifvel satt dit hans gestalt blott
för att än tydligare framhäfva den re-
duceringens konst, som utmärker de
små skildringarna. Först i jämförelse
med denna förgrundsfigur blifva de på
domplatsen lustvandrande paren i sina
rika dräkter, karosserna med sina krå-
mande hingstar och kyrktiggarna på
trappan till S:ta Maria del Fiore, eller
ryttarskarorna, som framför Florens’ stolta
rådhus, omringade af åskådarmassor, göra
sin högtidskavalkad, så oerhördt små.
Först med ledning af måttstocken från
honom förstår man helt, hvilket häxmästeri
Callot åstadkommit i dessa bilder med sina
halft mikroskopiska figurer. Mellan denna
förgrundsgestalt, hvilken står och ser på
taflan ungefär som konstnären själf på
sitt motiv, och dessa minimala men lik-
väl alltid till skapnad och rörelse lefvande
figuriner uppstår just hvad jag kallat ett
proportionernas spel af egendomlig tjus-
ning. Konstnärens magi i skildringen
af det lilla aflockar oss icke blott ett
rop af beundran inför denna förmåga att
med fullt bevarad lifsintensitet till minsta
möjliga dimensioner förminska synintryck
af den störst tänkbara vidd och uppfyll-
nad, vi få äfven af denna reducering
ett djupt ironiskt intryck af alla måtts
oändliga relativitet.
Men denna konstnärslek med mot-
satser i storlek och skala återkommer
sedermera så ofta i Callots verk, att
man utan öfverdrift kan kalla den själfva
hans signatur, signaturen af mästaren i
det oändligt lilla. Ett dylikt spel mellan
olika proportioner ligger nämligen också
till grund för en hel mängd, ja, de allra
flesta af de små figurrika bakgrunder,,
som bilda fonden till Callots framställ-
ningar och gifva dem ett särmärke af
fängslande originalitet.
Utom den rent dekorativa uppgiften:
att fylla en tom yta hafva ju dylika
bakgrunder med sina figurer och bygg-
nader, sina utsikter öfver stadsgator eller
landskap ju också den konstnärliga mis-
sionen att öka en bilds lifsvärme. Ju
mer isolerad en i ett bestämdt rum tänkt
gestalt är framställd, dess mer lösryckt
förefaller den ur verklighetens samman-
hang, ju flera drag däremot tecknaren
logiskt kan medtaga af omgifningen, dess
flera idéassociationer värma hjärtat och
stärka i fantasien banden vid realiteten,
bildkonstens lefvande källa. Men Callot
har den egenheten att gifva minimala
fonder åt bilder, som egentligen äro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
