Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - III. Callot såsom skapare i det oändligt lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
OSCAR LEVERTIN.
JUNGFRU MARIAS FÖDELSE. UR BILDFÖLJDEN
»JUNGFRU MARIAS LIF».
sionen, som är oberoende af yttre mått
och där konstnären själf enväldigt flyttar
och sätter alla gränser.
Detta intryck af oväntadt djup åstad-
kommer emellertid Callot på flera sätt.
Han undviker först och främst gärna
den slutna interiören, där väggar öfver-
allt oryggligt afskära afstånden. Och
han gör rätt däri, ty med sitt behof af
verkan med många figurer, hvilka alla
skola äga vederbörlig luft och areal, skulle
han lätt kunna förledas till ologiska rums-
skildringar. Det är också händelsen t. ex.
i den enda bild i den mästerliga följden
öfver »Krigets elände», som försiggår
inomhus, »Plundringen». Vi se framför
oss en massa landsknektar och soldater,
som, sedan de hängt husfadern i ett rep
öfver eldstaden som ett skjutet villebråd,
i hans stuga hängifva sig åt alla slags
rofferier och ogärningar. Hvartenda drag
är tecknadt med förskräckande sanning,
men själfva rumsbilden är knappast tänk-
bar. Det finns härinne icke mindre än ett
femtiotal af soldater. Ingen lothringsk
eller fransk landtgård skulle äga en loka-
litet, där alla dessa marodörer kunde hålla
till och där alla dessa vilda scener skulle
så bekvämt kunna utspelas.
Med fog undviker Callot sålunda den
slutna interiören, och använder han den,
är det till stora praktgemak eller slotts-
salar han för oss och helst in i domerna,
hvilkas höga skepp och i dunkel för-
svinnande pelarhvalf erbjuda hardt när
obegränsade möjligheter till rumsvid-
der och fjärrblickar. I etsningsföljden
öfver »Jungfru Marias lefnad» är den
heliga Annas barnsbördsgemak ett af
dessa ofantliga höga och djupa rum
med öppen spis, som man finner i itali-
enska palats; Madonnans dödsläger i
apostlarnas krets står också i ett snar-
likt gemak, men för att ytterligare vidga
rumsintrycket ske båda tilldragelserna för
öppna dörrar, genom hvilka blicken kan
tränga vidare. De enda slutna lokaliteter
Callot verkligen älskat är, som sagdt, de
kyrkliga, och det hvilar ett öfverraskande
majestät till och med öfver de minsta
af hans små genomskärningar af kor och
altarbyggnader, kupolrum och dylikt.
Man betrakte t. ex. den lilla rundbilden
»Mässoffret», en af hans tre egendomliga
offerskildringar ur olika kulter. En hel
katedral öppnar sig på en rundel, ej större
än öppningen af ett vinglas. Bakom
altaret, där prästen mässar, taga skepp
vid, som till höjd och djup förtona i de
stora katedralernas tempelskymning.
Så mycket mer begagnar Callot sig
af de arkitektoniska former midt emellan
interiör och ytterarkitektur, som skapats
af söderns ljusa samlif med luft och sol,
kolonnader, pelarhallar, portalbyggnader
med genomgångar, palatsgårdar med ar-
kader och dylikt. I dessa fortsättningar
till de sydländska städernas fria platser
utspelades ännu under renässansen en
stor del af det samhälleliga och offent-
liga lifvet; historiemålarna hade där-
för sedan gammalt älskat att använda
dylika lokaliteter för sina stora folkscener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
