Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot. IV. Callot såsom massans skildrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER ÖFVER JACQUES CALLOT.
375
vilda af sin egen lössläppta kraft, utan
de germanskas sagoaktiga och förfärande
fulhet.’ I dessa nordiska skildringar af
Kristi bödlar och belackare flyter käns-
lans harm öfver bräddarna, och af dessa
vedervärdiga anletens vilda kraft skall
åskådaren dubbelt förstå djupet af Fräl-
sarens offerkärlek och det sublima i hans
lidande.
Dock ännu en sista faktor har här
varit medverkande och särskildt haft hi-
storisk betydelse. Följer man dessa folk-
skildringar tillbaka i tiden, finner man
dem från Nederländerna komma till Tysk-
land och ursprungligen stamma frän den
mäktiga verklighetskonst, med hvilken
Jan van Eyck inledde den nordiska re-
nässansen. I det nyvaknade, hängifna
naturstudiets tecken är det denna realism
spridts inom den tyska konsten, i hvilken
förut sengotiken härskat med sin milda
men konventionela försköning. Ett obe-
vekligt, järnhårdt verklighetssinne präglar
Jan van Eycks porträtt. I dem är den
personliga differentieringen framhäfd med
aldrig öfverträffad skärpa. Från och med
hans tid blir individualitetens problem af
den germanska konsten behandladt med
aldrig svikande intresse och entusiasm.
Hvar människa betraktas som ett fäng-
slande unicum. Icke en skrynkla i an-
letet, icke en enda af strukturens tillfällig-
heter får förglömmas. Men detta sam-
vetsgranna, outtröttliga individualiserings-
begär har också af hvar och en i kören
af Kristi förföljare gjort ett original af
anskrämlig och genomförd fulhet. Sam-
tida till dessa tyska mästare kunde säkert
bland passionens bödlar och belackare
återrinna sig själfva, sina grannar, fä-
dernestadens förfallna och brottsliga su-
bjekt. Någon smickrande föreställning
om dåtidens borgardöme meddela icke
dessa bilder.
Ofvanstående korta reflektioner tor-
de redan tillfyllest ådagalägga, hvar-
för de talrika figurerna på nederländska
och tyska bilder likväl aldrig gifva in-
tryck af en massa, och ytterligare fram-
häfva det nya hos Callot såsom den stora
hopens förste moderne dramatiker. En
blick på hans passionsblad öfvertygar
härom. Jag tager till prof de trenne sista
raderingarna af hans »Stora passion»,
hvilka starkast röja hans uppfattnings
egendomlighet. Den första af de tre
bilderna föreställer, hur Kristus visas för
folket. Äfven i de mest figurrika stora
framställningar öfver detta ämne brukar
ju Frälsaren behärska mängden med sitt
lidandes bleka höghet och sin muns su-
blima förlåtelse eller försvinner åtminsto-
ne icke i bakgrunden som hos Callot.
Här står han i taflans djup på trappan i
dörröppningen till den romerska konsulns
hus under portalens imperatorbyst, om-
gifven af knektar. En hel stadsbefolk-
ning fyller torget framför det romerska
rådhuset, regementen, som komma ur
gatumynningarna med sina i solen ly-
sande vapen, sysslolösa, som slagit sig
ner på tröskelstenarna, i portiken och
på trapporna till torget. Det är hela
den mängd af olika människor, som växa
upp ur marken, när något af de kära
ropen »eld» eller »blod» ljuder genom sta-
den. Liksom de allt vidgade ringarna kring
en i vattnet kastad sten, hafva vågorna
af människor samlat sig kring den döds-
dömdes lilla gestalt bland knekthopen
på rådhustrappan. Man ser de flesta
bakifrån och urskiljer blott få typer, en
likgiltig tiggare, en kvinna, som visar
brottslingen för sitt barn, en grupp af
häftigt gestikulerande rabbiner i hög-
kullade hattar, och längst i förgrunden
bödelsdrängen med det stora korset och
öfversteprästen i hätta och lifkjortel, pe-
kande på vimlet, belåten med sitt verk.
Ansiktena urskiljas icke, men man ser
hundratals händer sträckas mot offret
och hör skriken, som skalla ur alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
