Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - V. Callot såsom krigets skildrare - VI. Mikrokosmos' filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER ÖFVER JACQUES CALLOT.
429
får en lefvande känsla af allt detta, då
han sitter med Callots krigs- och straff-
bilder framför sig. De små taflorna af
striderna i Lothringen erhålla då en långt
vidare latitud, de lekamliggöra verk-
ligen »Krigets elände» under ett helt
århundrade af förtviflad kamp. Bilden
af torget med alla dödsredskapen i den
lilla lothringska småstaden växer till en
universel straffets och plågans världs-
skådebana. Den af hat och blod van-
ställda jord, som man vid denna tid måste
varsna, om man — för att ännu en gång
anföra Hobbes — steg upp på djäfvulens
berg och därifrån blickade ner? skymtar
i dessa små blad.
I hvilken mån Callot redan varit med-
veten om sitt verks innebörd är en an-
nan, i viss mån underordnad fråga. Det
är misstag att tro, att ett konstverks
afsikt och faktiska innehåll alltid täcka
hvarann — eller att man konstruerar
fram allt det i detsamma, som öfverskri-
der upphofsmannens tanke. Hur många
människoverk hafva icke växt sin skapare
högt öfver hufvudet! Så är det ingen öf-
verdrift att kalla dessa Callotska bilder ett
af de djupaste vittnesbörden från reli-
gionskrigens tid, skildrande ett helt osällt
sekel. Den sista af 1600-talets stora ka-
tolska reaktionärer, den djupsinnigaste
kanske af dem alla, han som lefde efter
franska revolutionen, Joseph de Maistre,
för hvilken hela jorden var ett enda of-
feraltare, som ständigt skulle öfversköljas
med offerblod, och soldaten, prästen och
bödeln följaktligen det mänskliga dramats
enda verkliga aktörer, borde hafva älskat
dessa blad. Ty snarare än att i dem
satirisera krig och straff har Callot teck-
nat dem med mörk och obeveklig objek-
tivitet såsom religiöst nödvändiga insti-
tutioner.
VIPPGALGEN. UR BILDFÖLJDEN »KRIGETS ELÄNDE».
VI.
MIKROKOSMOS’ FILOSOFI.
Qu’est-ce qu’un homme dans 1’infini?
Mais pour lui presenter un aiitre prodige
aussi étonnant, qu’il recherche dans ce
qu’il connait les choses les plus délicates.
Qu’un ciron lui offre dans la petitesse
de son corps des parties incomparable-
ment plus petites — — — il pensera
peut-être que c’est là 1’extrême petitesse de
la nature. Je veux lui faire voir là-dedans
un abime nouveau. Je lui veux peindre non
seulement 1’univers visible mais 1’immen-
sité qu’on peut concevoir de la nature,
dans 1’enceinte de ce raccourci d’atome.
Pascal.
Jag stod framför Meissoniers mäster-
verk »1814» och sökte för mig själfana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
