Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - VI. Mikrokosmos' filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
OSCAR LEVERTIN.
ken först framställt det oändligt lillas
begrepp och i detta minimum på samma
gång såg ett evigt fruktbart, allt fost-
rande världsfrö.
Med detta torde tillräckligt klart vara
påpekadt, hur begreppet mikrokosm, hvil-
ket först blott gällt människan gent emot
omvärlden, vid denna tidpunkt utvidgats
och tillämpades på allt organiskt, samt
hur föreställningen om existensen i det
lilla var en tidens älsklingsidé, dryf-
tad af alla tänkare, omhuldad af de
diktandes inbillning. Det är icke vår me-
ning att göra Jacques Callot till en kam-
marlärd. När han för sina bilder valde
den minsta skalan, när han för första gån-
gen i modern konst skapade en verklig
värld i det lilla med den storas rymd och
afstånd och i de minst tänkbara dimensio-
ner framställde människan, hennes sorge-
spel och komedier, hennes religion och
historia, lydde han väl först sitt ögas
särskilda struktur — han var troligen så-
som Meissonier närsynt — och sedan sitt
temperament, hvilket från början hade
släktskap med en matematikers. Men
intet temperament är oberoende af at-
mosfär och omgifning, och under sin ut-
veckling i Florens lefde Callot under
en rik naturvetenskaplig fruktsättnings-
tid, i en af naturvetenskapliga problem
genomsyrad atmosfär. Frågade man,
hvilken under dessa år 1611—1622 var
Florens’ största och andligt ledande
personlighet, kunde svaret blott blifva
ett, Galileo Galilei, nu på höjden af
glans och lycka. Redan före sin åter-
komst till Toskana såsom berömd lärd
(1610) hade han, om icke rent af upp-
funnit, dock först gjort verkligt veten-
skapligt och praktiskt handterbara pro-
portionalcirkeln, med hvilken alla teck-
ningar kunde reduceras till annan skala
samt ytors och figurers proportioner
riktigt ökas, minskas och stämmas sam-
man, samt teleskopet, som först lät blic-
ken behärska afstånd och perspektiv. I
Florens konstruerade han nu mikrosko-
pet. Med den sydländska världsförtjus-
ning, som gaf hans exakta genialitet ett
vackert drag af artistskap, talar han här-
om i sina bref, hur loppan under för-
storingsglaset blef »orribilissima», men
mygg och mal »bellissime» och hur fin-
heten i naturens väf genom glaset syntes
underbart tydlig. Men hur nära alla
dessa tre instrument stå Callots bildvärld
i det lilla med dess proportionsspel och
reduceringskonst, det framgår redan där-
af, att liknelser från dem och deras funk-
tioner ständigt komma för tanken, då
man betraktar hans blad. Att Galileis
verksamhet skulle mäktigt beröra äfven
de florentinska artisterna, var ju att för-
vänta. En dubbelhet mellan begäret
efter skönhet och törsten efter vetande
hade alltid gjort sig gällande i floren-
tinskt själslif och i konsten redan fram-
trädt under renässansens vårdagar.
Paolo Uccello och Baldovinetti äro
exempel på florentinska målare, hos
hvilka rent af en vetenskaplig lidelse
efter sanning kylt fantasien och tyngt
handen. Så mycket mer skulle denna
tendens framträda i en tidsålder af ute-
slutande vetenskaplig anläggning, då det
naiva och omedelbara skönhetslifvets
springkällor brusat slut. En mängd af
tidens artister sysslade med teoretiska
och vetenskapliga undersökningar öfver
konsten och lagarna för dess spegling
af världen. Cigoli, Galileis nära vän, hvil-
ken som arkitekt och målare dominerar
Florens’konstlif vid 1500-talets slut, samt
den på sin tid högt berömde målaren
Domenico da Passignano, också vän
till Galilei, hvilka båda sysslade med
perspektiviska och astronomiska under-
sökningar, äro här lärorika exempel.
Domenico var också Callots vän. Cigoli
har i kyrkan S:ta Maria Maggiore i Rom
målat månen »à la Galilei»; sådan na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
