Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En renässansfurstinna. Margareta af Angoulême-Navarra. Af Anna M. Roos. Med 15 bilder. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I3O
ANNA M. ROOS.
hebreiska. Redan ett par år efter konun-
gens tronbestigning hade det varit fråga
om, att jämte »det okunniga Sorbonne»,
som det af renässansmännen föraktfullt
kallades, — detta trånga, medeltidsfa-
natiska Sorbonne, som förföljde alla nya
idéer och ville förbjuda studiet af gre-
kiska och hebreiska, emedan sådana
studier ansågos »föda kätteri» — upp-
rätta en läroanstalt, där den fria forsk-
ningen skulle ha ett hemvist. I början
hade man försökt få den lärde Erasmus
till president för denna nya akademi,
där man önskade samla det förnämsta
af hvad tiden ägde af lärdom och snille.
Men Erasmus älskade sitt lugn, han
fruktade kanhända för Sorbonnes oblidke-
liga hat, och kanske misstänkte han, att
i alla händelser blefve det i Paris nöd-
wändigt att taga sitt parti: sluta sig till
reformationen eller icke. Men den store
Erasmus tyckte icke om att uttala sig
bestämdt om eller för någonting. Han
älskade att studera allt mänskligt, och
han fann, att allt hade sina skäl för sig.
Det är, i förbigående sagdt, förvånande,
huru många likheter den store huma-
nisten företer med en ryktbar lärd och
skeptiker från det gångna seklet: Ernest
Renan. — Margareta var, ehuru själf
full af tolerans, en alltför liflig och en-
tusiastisk natur för att ha tålamod med
det slags försiktiga och betänksamma in-
differentism, som afhåller sig från att
främja en förbättring, därför att det nya
ändock icke är det fullkomligaste och
visaste tänkbara. Om det var något
Margareta ej kunde fördraga, så var det
ängslig försiktighet. Och hon fick små-
ningom en verklig antipati för den store
holländske lärde, som visserligen ej ville
väcka missnöje genom att ge ett be-
stämdt nej men i stället kom med stän-
diga undanflykter och uppskof.
Det var också Margareta som gaf
impulsen till byggande af ett barnhus i
Paris, den första barmhärtighetsinrätt-
ning af detta slag i Frankrike. Konun-
gen säger det själf i instiftelsebrefvet, att
det är »vår högt älskade enda syster»
som blifvit gripen af medömkan med
alla de små barn, som nödgades vistas
på sjukhusen, medan deras mödrar lågo
där sjuka, och sedan, ifall föräldrarna
dogo, voro lämnade utan huld och skydd,
hvarför hon fått den tanken, att ett hem
borde inrättas för alla dessa små.
Många administrativa reformer under
Frans I:s tid vidtogos också på initiativ
af hans syster.
Under de första åren af sitt äkten-
skap med Henrik af Albret hade Mar-
gareta jämte sin gemål för det mesta
vistats vid det franska hofvet, men är
1530, då Frans I — efter ett nytt krig
med kejsaren — ändtligen blef förmäld
med drottning Leonora, som med sig
hemförde till Frankrike de små prin-
sarna, var Margareta ej mer fullt så
nödvändig för konungen och hans barn,
hvarför konung Henriks ifriga önskan
att de skulle bosätta sig i Navarra nu
kunde efterkommas. Icke så som om
ej Margareta äfven under de följande
åren ofta var hos sin broder; många
gånger färdades hon i sin hängbår de
långa vägarna mellan Béarn och Paris.
I upprörda tider i synnerhet tycktes
konungenej kunna undvara henne. »Drott-
ningen af Navarra är alltid med i konun-
gens hemliga konselj, och hon måste
följa honom hvart han reser», skrifver
en venetiansk ambassadör i sin rapport.
Hon ledde diplomatiska underhandlingar
och tog emot främmande makters sände-
bud; hon reste omkring och inspekte-
rade trupper; och en gång, när myteri
utbröt inom en härafdelning, var det
hon som skyndade dit och fick det
stilladt. Ja, det tyckes som om hon
stundom till och med fört befäl. I ett
bref till sin broder, skrifvet från ett fält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
