Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Konstnärsförbundet. En historik. Af Georg Pauli. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
GEORG PAULI.
jag blir visst aldrig mera svensk än les
gants de Suède’, d. v. s. huden svensk,
men beredd och formad i Frankrike.»
— »Roligt att höra», skrifver så en annan
kamrat, »att du funnit Sverige målnings-
vardt, att icke alla ligga hemma beror
säkerligen på den ringa medkänsla och
sympati de åtnjuta af sina landsmän och
den maktlösa ställning vi inta gentemot
den akademiska slentrianen. Ser du, det
är sjukan! Akademien sådan hon nu är!
Förrän vi fått dess makt delad och dess
autoriseringsvälde tvifvelaktigt kunna vi
ej hoppas på en frisk och glad konst.
Som sagdt de flesta ha försökt vara
svenska målare. Men om de efter en
tid blifvit modfällda eller rent af tvingade
att ta till flykten, så är detta felet hos
en ointresserad och jolmig publik och
en samvetslös skara af krassa, overk-
samma och afundsjuka konstnärer, som
tagit patent på patriotism, därför att de
ligga hemma och göra ingenting. Sven-
skarna vilja ej ha konst! De vilja ha
landsmän, som få utmärkelser i utlandet,
och så vilja de i kalendrarna läsa vackra
konstnärsnekrologer. Det är allt. — In-
billa mig inte att den norska konsten är
så norsk. De ha alla studerat i Tysk-
land och Frankrike, ja Italien. Saken
är att de måla allihop likadant och en-
dast norska motiver. Vi äro mera in-
ternationellt anlagda vi svenskar, det ha
vi alltid varit, och det går aldrig ur oss.
Gud vete, när allt kommer omkring, om
faran är så stor. — Måla svenskt, gosse,
så länge du orkar, därmed hedrar du
dig själf och oss!»
Vårt svenska folk hade vants att se
naturen, återspeglad i konst, genom
’Düsseldorfarnas’ brunrökta brillor. Pari-
sarnas dukar verkade därför så ljust, ja
grellt, när ’Från Seinens strand’ öpp-
nade sina portar. Och ändå! Bara franskt
gråväder, ’silfvertoner’, och folk i hvar-
dagsdräkt; bondfolk och fiskare i arbete,
alldaglighet, nästan torftighet. Och fär-
gerna blekas, ju mera Grez-skolan domi
nerar. »Tack vare dig,» heter det i
ett kamratbref, »så såg jag så tydligt
hela vår exposition med dess bleka,
hvita, grå och blå grågröna taflor. Eld
och guld fattas. Därmed skall vår pub-
lik förföras, våldtagas. Gult och rödt
äro vackert tillsammans. Du kan be-
stämdt finna något passande motiv för
den tonarten hemma i Sverige. Vi
blifva så lätt svaga i färgen i Frank-
rike, anemiska i vår uppfattning. Sverige
är mera ’gueulard’, och kan man bara
orkestrera färgskrikena, så bör man kunna
åstadkomma något styft!» Ett och annat
vingslag mot höjden under denna jord-
bundna period, en enda gång ett skri
— af jubel och smärta.
Men vandringsårens slut och natura-
lismens pensionering inträffa samtidigt.
Då 90-talet gryr, blåsa andra vindar.
Efter hemkomsten blir ämnesvalet svenskt,
fastän språket ännu har fransk brytning.
Det gick inte så lätt att glömma Cazin,
Bastien och hvad allt de hette. Förän-
dringen blir emellertid snart starkare,
stämningen friskare. De bleka färgerna
börja rodna, de stilla vattnen börja kru-
sas, och ur silfverdimmorna träda su-
sande furuskogar. Kontakten med kon-
tinenten fortfar; Varbergsskolan har öpp-
nat fönstren åt vårt grannland i sydväst.
Så kommer genombrottet, plötsligt, våld-
samt, som om kedjans länkar brustit;
naturalismens fordran på analys och dis-
sektion byts i andra kraf, och lösen ly-
der: förenkling, syntes. Det dekorativt
robusta efterträder det urvattnade och
detaljerade. Linjerna få en betydelse
som aldrig förr, och färgen bredes ut i
stora klingande ytor. Hvardagligheten
flyr undan för patos, och fantasien får sitt
ord med i laget. Den nya riktningen
döptes syntetism och symbolism, det
förra med rätt, det senare med orätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
