Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Sveriges polarforskning. En återblick med anledning af Vega-expeditionens tjugufemårsjubileum. Af Carl Forsstrand. Med 46 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLARFORSKNING.
283
skulle dragas öfver Storfjorden och
rekognosceras af Dunér, hade på
grund af ogynnsamma isförhållanden
icke blifvit tillgänglig. En komplet-
tering var alltså nödvändig, och se-
dan riksdagen i enlighet med veten-
skapsakademiens framställning be-
viljat ett anslag af 10,000 kr., kun-
de Nordenskiöld, ledsagad af Dunér
och Malmgren, hvilken som ofvan
nämts äfven deltagit i färden 1861,
i juni månad lämna Tromsö med
den till expeditionsfartyg förhyrda
skonaren Axel Thordsen.
Äfven denna gäng besöktes först
Beeren Eiland, som naturhistoriskt
undersöktes och kartlades — det då
gjorda kartutkastet var det bästa
ända till Nathorsts trettiofyra år
senare, omsorgsfullare utförda karta
—-, och därpå försökte man intränga
i Storfjorden, som dock befanns
stängd af is. Ishinder mötte äfven
utanför hela västra Spetsbergen, så
att hvarken Hornsund eller Belsund
kunde anlöpas, hvarför man gick in i Isfjor-
den, som blef utgångspunkten för båtfärder
och exkursioner, stundom rätt äfventyr-
liga men rikt gifvande i geologiskt och
paläontologiskt hänseende. Sålunda upp-
täckte Nordenskiöld vid Kap Thordsen
intressanta triasförsteningar. I midten
af juli hade isen ändtligen skingrats, så
att färden till Storfjorden kunde företa-
gas. Motvind och stiltje föranledde dock
att arbetena för triangelmätningen först
den 9 augusti kunde taga sin början,
men de bedrefvos sedermera med sådan
ifver, att de redan efter ett par veckor
voro afslutade. De ådagalade till fullo,
att en gradmätning å Spetsbergen var
möjlig att utföra, men först i våra da-
gar, mer än trettio år senare, har som
bekant det betydelsefulla verket genom
samarbete mellan Ryssland och Sverige
blifvit fullbordadt.
Fot. Atelier Flonnan.
STATSRÅDET LOUIS PALANDER AF VEGA.
En detalj från 1864 års färd, som
särskildt bör ihågkommas, är att Norden-
skiöld från Hvita berget norr om Helis-
sund österut på omkring tjugu mils af-
stånd såg ett land, hvilket han antog
vara Giles land, men som sedermera be-
funnits vara det af Nathorst år 1898 ut-
forskade och kartlagda Kung Karls land.
Efter 1864 års expedition, som bil-
dar afslutningen på den svenska polar-
forskningens första skede, följde tren-
ne år utan att någon ny expedition
ägde rum. Vid beviljandet af anslaget
1864 hade riksdagen förklarat, att un-
derstöd för vidare arktiska företag ej
vore att påräkna, och utsikterna för
forskningsarbetets fortsättning voro alltså
ringa. Men Nordenskiöld var ej den
som släppte en uppgift, hvilken fängslat
hans intresse och hvaraf mycket ännu
stode att vinna till vetenskapens gagn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
