Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ett tjugonde seklets universitet. Af Pehr Olsson-Seffer. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
PEHR OLSSON-SEFFER.
lara sig hvad som läres. Detta erford-
rar en fri differentiering af de olika de-
partementen och ett fritt val af studier.
Det är tid på att göra hvarje vetenskap
till en enhetlig, själfständig organisation
och att genomföra en fullständig likstäl-
lighet af de särskilda ämnena.
Detta är hufvudtanken i den moderna
universitetsidén i Amerika, och i ända-
mål att visa, i hvilken grad man lyckats
genomföra detta mål i praktiken, vilja
v\ göra läsaren bekant med förhållan-
dena vid en af de yngsta och låt oss
säga den modernaste af de institutioner,
som i Förenta Staterna gå under rubri-
ken universitet.
Under de två sista decennierna af
det gårigna århundradet bevittnade man
i Amerika ett utströende af ofantliga
penningesummor till befrämjandet af
upplysning och forskning sådant värl-
den icke skådat sedan civilisationens be-
gynnelse. Regering och enskilda indivi-
der sökte öfverbjuda hvarandra i stor-
artade anslag för uppfostringsändamål.
Universitet och andra lärdomssäten växte
upp som svampar ur jorden efter en reg-
nig natt. Från Atlantens kust till stran-
den af Pacificoceanen, från de stora
sjöarna till Mexikanska golfen, bland New
Englands kullar, i Kaliforniens dalar och
på de vidsträckta prärierna finnas de
kringspridda, universitet, högskolor, aka-
demier och andra institutioner för un-
dervisning, för forskning, för erhållande
och för spridning af kunskap.
Somliga af dessa hafva pä ett eller
par tiotal år nått lika långt i utveckling
som äldre institutioner på så många år-
hundraden.
Cornell, Johns Hopkins och Califor-
nia behöfde endast ett kvarts sekel för
att komma lika långt som Harvard och
Yale på tvåhundra år.
Chicago universitetet, endast något
öfver tio år gammalt, hotar att öfverflygla
alla de andra. Stanforduniversitetet i
Kalifornien, grundlagdt 1891, står redan
bland de främsta och kommer med sä-
kerhet i en icke aflägsen framtid att få
en ännu mer framskjuten plats. Detta
sistnämnda är kanske det mest typiska
exemplet på hvad de amerikanska uni-
versiteten lofva att bli under det nyss
ingångna seklet. Dess korta historia, dess
hastiga utveckling, dess nuvarande för-
hållanden och dess framtidsutsikter äro
i mer än ett afseende lärorika, och ned-
skrifvaren af dessa rader har mera låtit
leda sig af nämnda omständigheter vid
valet af Leiand Stanford Jr University
såsom typ för ett tjugonde århundra-
dets universitet än af det faktum att han
är bättre förtrogen med förhållandena
där än vid öfriga amerikanska univer-
sitet.
Dess upphofsman, senatorn Leiand
Stanford, en af pioniererna i Kalifornien,
hade genom en företagsamhet, klarsynt-
het och affärsduglighet, ovanlig till och
med i Amerika, uppbyggt en kolossal
förmögenhet. I mars 1884 afled hans
ende son till följd af malaria under en
vistelse i Italien. Denne yngling, arf-
vinge till en furstlig förmögenhet och
föremål för många förhoppningar, hade
just uppnått den ålder, då frågan om
hans uppfostran var som viktigast. För
hans föräldrar, nära nog förkrossade af
sorg, med planer och förhoppningar kull-
störtade, syntes den mest lämpliga min-
nesvård vara befrämjande af uppfostran
i någon af dess många former.
Senator Stanford var van att röra
sig i stora företag och att uppnå stor-
artade resultat. Om något skulle göras,
så skulle det ske i stor skala. Hos ma-
karna Stanford uppstod tanken på att
göra för Kaliforniens ungdom, hvad de
hoppats göra för sin egen son. Intet
var lämpligare för ett sådant ändamål
än att grunda ett universitet, så fullstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
