Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ett tjugonde seklets universitet. Af Pehr Olsson-Seffer. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
PEHR OLSSON-SEFFER.
partementen belägna. I omedelbar när-
het till centralbyggnaderna ligger en liten
villastad med ett femtiotal hus, hufvud-
sakligen bebodda af professorer.
På universitetets jord invid järnvägs-
stationen har under de sista åren uppvuxit
en stad, Palo Alto, som nu äger vid pass
5,000 invånare, och där en stor del af
studenter och professorer äro bosatta.
Mellan staden och universitetet ligger
en vidsträckt park, där träd från många
land ge ett lysande bevis på huru väl
växtvärldens representanter från de mest
olika trakter kunna trifvas sida vid sida
i Kaliforniens gynnsamma klimat.
I ett hörn af parken, där höga cy-
presser lukta af söder och österland, lig-
ger det Stanfordska mausoleet, ett gre-
kiskt marmortempel.
Strax norr om universitetet ligger
Lagunita, en konstgjord sjö, på hvars
stränder studenterna älska att vandra
eller slå sig ned i gröngräset för en ef-
termiddagssiesta.
Utmärkta vägar och natursköna om-
gifningar locka till velocipedridter, och
en af de mest favoriserade rekreationer-
na är att rulla fram på ljudlösa hjul i
den långa avenyn af ståtliga Eucalyptus-
träd, långs buktande gångstigar, genom
Stanfordska residensets park, utmed San
Francisquita-åns slingrande lopp, bort
mot Palo Alto (= det höga trädet), ett
kännspakt landmärke i Santa Clara-dalen,
från hvilket den närbelägna staden fått
sitt namn, den enda relik från den tid,
dä jätteträden ännu icke mejats af civi-
lisationens yxhugg.
Dessa äro omgifningarna. Låtom oss
gå till beskrifningen af universitetets
organisation.
Presidenten vid de flesta amerikanska
universitet intar en synnerligen oberoen-
de ställning. Han är ansvarig för sina
handlingar endast gentemot »trustees», ett
råd bestående af framstående medborgare,
tillsatta af staternas legislatur, då det
gäller statsuniversiteten, och valda på
olika sätt i fråga om privatuniversitet. I
många fall, såsom vid Stanford, är det
faktiskt presidenten ensam som tillsätter
och afskedar professorerna.
Detta system förutsätter en karaktärs-
fast, opartisk och erfaren person på
presidentposten. I andra fall utnämnas
lärarna af rådet, och fakulteten, motsva-
rande Consistorium academicum, har in-
tet att säga i fråga om sina kolleger,
något som utan tvifvel i hög grad bidrar
till att minska intrigerandet, hvilket ty-
värr är så vanligt vid mänga europe-
iska universitet.
Som redan framhållits lyckades grund-
läggaren af Stanford universitet till dess
första president vinna en man, hvars
personliga egenskaper lika mycket bi-
dragit till att göra universitetet till hvad
det i denna dag är som någonsin de
Stanfordska millionerna.
Uppbyggandet af ett stort universitet
är icke ett lätt arbete. Men president
Jordan har breda skuldror, och han bär
bördan med lätthet, där en mindre man
för länge sedan skulle dukat under.
Dr Jordan studerade vid Cornell
universitetet, som gifvit Amerika så många
framstående uppfostrare och vetenskaps-
män. Den berömde zoologen Agassiz
var den lärare, som på Jordan utöfvade
det största inflytandet, och eleven har i
sanning gjort sin lärare heder. Som
vetenskaplig forskare står Jordan för när-
varande högst i Amerika i sitt fack,
systematisk ichtyologi; som uppfostrare
ställes han bland de främste i unionen,
och där äro få mer uppmärksammade;
som författare såväl af vetenskapliga
som populära arbeten är han säkerligen
en af de mest produktiva. Antalet af
hans publikationer når öfver femhundra,
och dock är han endast 54 år gammal.
Och hvad som är viktigare, Jordans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
