Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Uttrycken för smärta och sorg i konsten. Af J. J. Tikkanen. Med 14 bilder - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTRYCKEN FÖR SMÄRTA OCH SORG I KONSTFN.
427
riETÀ. oljemålning af Giovanni BELLINI. / Kaiser FricdricJi-Museum i Berlin.
telse». Fattad på detta sätt är den
korsfäste icke blott ödmjuk utan föröd-
mjukad, Gud själf nedstigen till förned-
ringens djup, till det mänskliga elän-
dets yttersta gräns. Visserligen blir i
det synliga intet räddadt af gudomlig-
heten, allt är blott liklukt, tillintetgörelse.
Det bristande rrråste ersättas i åskådarens
tankar.
Var den äldre typen representativ
och symbolisk och den italienska renäs-
sanstypen finkänsligt estetisk, så är den
asketiska typen folkligt agitatorisk och
tyckes för sin fulla giltighet förutsätta
lössläppta lidelser, en religiöst upphetsad
tidsstämning. Jag har svårt att tänka
mig denna märkvärdiga crucifixus annor-
ledes än i samband med Bernhard af
Clairvaux och Dominicus, korstågen, pest
och flagellanter, religionskrig, kättarför-
foljelser och häxprocesser. Emellertid är
typen redan för den karolingiska konsten
icke alldeles främmande, likasom den
döde frälsaren, jämsides med den lefvan-
de, blir allt allmännare i den följande
periodens korsfästelsebilder. Med afsikt-
ligt asketisk tendens tyckes lidandet un-
der den äldre medeltiden uppträda främst
i den anglosaxiska konsten kort före
den normanniska eröfringen. Men den
nya typen erhöll en allmännare giltighet
och spridning först under trettonde och
fjortonde seklen. Det fysiska lidandet
får nu ofta ett hänsynslöst, ända till
frånstötande karikatyr gående uttryck,
hvilket ytterligare förstärkes genom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
