Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Huru representationsreformen genomfördes. Af Emil Svensén. Med 16 bilder - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
EMIL SVENSÉN.
kyrkomötet tillmätas den vetorätt i kyrko-
lagsfrågor, som prästeståndet inom den
gamla riksdagen saknade. Det liksom
kändes i luften, att prästerna icke skulle
våga säga nej, om adeln sade ja, och
på dess votum hängde alltså frågans
utgång. De äfventyrligaste förslag kor-
sade hvarandra i fråga om sättet att
inverka på adelns beslut. Somliga ville,
att om förslaget fölle, skulle konungen
göra bruk af sin grundlagsenliga rätt
att utnämna adelsmän i massa, hvilkas
röster vid en ny riksdag skulle trygga
reformens framgång. Det var samma
medel, hvarmed whigpartiet i England
hotade vid valreformen 1832, och hvars
blotta antydande räckte till att bryta
öfverhusets motstånd. Karl XV:s rege-
ring visade dock bestämdt ifrån sig detta
invid statskuppens gräns stående makt-
medel, och var lika litet villig att till
reformens förmån öfva något tryck på
oppositionelle innehafvare af förtroende-
ämbeten, bland hvilka under den följande
striden flere uppträdde med yttersta häf-
tighet mot regeringen. Men oberoende
af denna kunde en annan utväg anlitas
att tillföra Riddarhuset nya och reform-
vänliga element. Det fanns hundratals
adliga ätter, som aldrig låtit i föreskrif-
ven ordning introducera sig på Riddar-
huset, men som icke kunde vägras så-
dan introduktion, om den begärdes, och
hvilkas hufvudmän då genast kunde taga
säte där och rösta för reformen. Det
var ingen hemlighet, att reformvänlige
kapitalister stodo redo att förse sådana
adelsmän med nödiga medel för intro-
duktionskostnaden i fall af behof, och
utsikten till en dylik invasion i massa
torde ej saknat inflytande på mer än en
riddarhusledamots beslut.
Mycken ond blod bland reformens
motståndare väckte regeringens åtgärd
att för riksdagen framlägga förslag till
statsreglering blott för ett år, i stället
för tre, som motsvarade tiden mellan
lagtima ståndsriksdagar. Denna åtgärd
ansågs af dem för rent revolutionär, men
försvarades af regeringen därmed, att
om reformen ginge igenom, vore det
orätt att binda händerna på den nya
riksdag, som då skulle samlas redan i
januari 1867, och om förslaget fölle,
vore ingenting enklare än att förelägga
riksdagen förslag till statsreglering för
de återstående två åren.
Den föreslagna riksstaten företedde
bland annat en post af mycket beteck-
nande art. Under förstå hufvudtiteln
föreslogs nämligen, att det årliga ansla-
get till konungen skulle för framtiden
höjas från 630,000 till 800,000 riksdaler.
Den extra millionen från 1863 hade icke
räckt till att bringa reda i de allerhögsta
finanserna, och liksom då fann man äf-
ven nu lämpligt att begagna sig af för-
tjusningsfebern öfver representationsför-
slaget. Sparsamhetsvännerna inom riks-
dagen häpnade, men tego och läto udda
vara jämt. Skulle detta vara priset för
reformen, så var det i alla fall icke för
dyrt, äfven om sättet kunde varit mera
kungligt. Inom statsutskottet förklarade
rådman Björk från Göteborg under till-
slutning af samtlige borgare och bönder
i utskottet, att de skulle låta sitt mot-
stånd falla, om de blott ägde visshet
att konungen skulle lägga hela sitt in-
flytande i vågskålen till förmån för den
stora reformen. Det var nämligen kändt,
att denna icke ägde Karl XV:s person-
liga sympatier, ehuru han af förstånds-
skäl låtit förmå sig att skänka den sitt
stöd. Den talföre och godmodige, men
ej särdeles inflytelserike hofstallmästaren
Rudolf Tornérhjelm bad då utskottet
uppskjuta sina öfverläggningar på en
timme, då han skulle vara tillbaka med
besked från majestätet. Detta gick ej
formenligt för sig, men med den habile
ordföranden grefve Arvid Posses goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
